2018-06-18 | 15:14:00

Fyra veckor sommarsemester

 
 
S e m e s t e r !
 
Idag är första "riktiga" dagen på min första riktiga sommarsemester. Jag var ledig hela helgen, och nu återstår ännu fyra veckor av ledighet. I år har jag nämligen full semester för första gången i mitt liv, och även om jag inte kunde ta ut prick alla semesterdagar nu i sommar utan får spara ett par dagar till hösten så känns det ändå så otroligt lyxigt. 
 
Jag önskar att jag kunde säga att jag bara ska njuta och ta dagarna som de kommer, men lite (eller rätt mycket) disciplin får jag se till att ha under semesterveckorna också. Planen är nämligen att jag ska skriva klart min gradu en gång för alla nu under sommaren, så att jag slipper ha den i bakhuvudet sedan när hösten kommer. Den kommande hösten blir nämligen lite annorlunda... Och det lovar jag att berätta mer om en annan gång, för nu är det full fokus på semesterveckorna som gäller.  
 
 
 
 
Förutom att återuppta mitt vetenskapliga skrivande så har jag förstås också lite andra planer för semestern. Man kan ju inte bara sitta inomhus försjunken dammiga i böcker heller. Det är inga stora planer eftersom jag inte kommer att åka bort någonstans den här sommaren, men lite små saker som sätter guldkant på sommardagarna vill jag försöka hinna med i alla fall. Så här ser min drömlista för de här kommande fyra veckorna ut: 
 
 
Semesterplaner 2018
Fira en traditionell midsommar tillsammans med kompisarna.
◊ Umgås och gosa massor med fåren så att de blir tama.
Ha brorsönerna på övernattningsbesök.
Spendera en eller flera dagar ute på sommarstugan
◊ Bada i havet.  
◊ Ha en serie planerade photoshoots tillsammans med Cecilia
Gå på någon vandringsled.
◊ Picknicka vid någon fin plats i närregionen.
◊ Ordna grillfest. 
◊ Åka på cykelutfärd med sambon.
◊ Äta massvis av glass!
 
  
 
 
Vi åkte på utfärd till Powerpark i Alahärmä tillsammans med kidsen på jobbet för någon vecka sedan, så sommarens nöjesparksbesök är redan avklarat för min del. Det var en rolig dag, men jag kan bara konstatera att man blir fegare och fegare med åren... Hur sjutton jag kunde åka frivilligt i fritt fall för sex år sedan är ett mysterium. Idag känns pariserhjulet tillräckligt utmanande och en tur i slänggungorna fick mig att bli illamående. Berg- och dalbanan övervägde jag inte ens att åka i. Betyder det här att jag har blivit gammal? 😝
 
 
 
 
Fyra semesterveckor känns som en härligt lång tid, men de kommer säkert att gå jättesnabbt ändå.

2018-06-15 | 10:46:26

Kom till Pensala på loppisrace!

 
Det har varit så lite tid över för bloggande på sistone att jag inte tror att jag hunnit berätta för er att det vankas loppisrace här i Pensala imorgon? Vi har glädjen att ha American Car Meeting i byn nu i helgen, och samtidigt som veteranbilarna samlas i centrum blir det ett härligt loppisrace från byns ena ände till den andra.
 
 
Ni hittar vår gård som nummer 1 på kartan, och här kommer vi att vara flera försäljare på plats under lördagen. Jag har rensat skåp, förråd och uthus på alla överflödiga saker jag kunde hitta så det blir en salig röra av gamla och nya möbler, hushållsartiklar, inredningsprylar och annat kul. Söker ni soffor till vardagsrummet, soffbord, en kökssoffa, taklampor eller kanske ett par pinnstolar ska ni svänga in hit mellan 10 och 17 imorgon. Dessutom kommer här finnas olika plantor till salu, till exempel jordärtskocka, och både barnkläder och vuxenkläder. 
 
Det utlovas kanonfint väder, så det är helt enkelt utmärkt läge för en lördagsutflykt.
Kom förbi en sväng och drick en kopp kaffe och hälsa på fåren vetja! 😊
 
 
P.S. På söndag rekommenderar jag att ni besöker min andra favoritby, alltså Komossa, för då vankas det loppis på skolan. Ni hittar mer info om Komossa-loppiset på Facebook.

2018-06-14 | 23:04:52

Österbotten har fått nog

 
Föreställ er att ni har ett gäng får som har bott inomhus hela vinterhalvåret och längtat efter att få komma ut på grönbete som de är vana vid att få göra på sommaren. De är överlyckliga när de får komma ut i sin hage och skuttar ivrigt runt där hela dagen. Så kommer natten. Ni hoppas att fåren har det bra och är trygga. Ni har gjort allt ni kan för att skydda dem – byggt en ordentlig hage och satt elstängsel runt för att hålla objudna gäster borta. Men ändå händer det som inte får hända...
 
När morgonen gryr är det ett får färre i hagen än dagen innan. Någon gång under nattens mörka timmar har en varg hoppat över stängslet, jagat tag på ett harmlöst får och bitit ihjäl det. Det är en alldeles ohygglig syn som möter er i hagen när ni kommer dit på morgonen; kvar av det ena fåret finns inte mer än huvudet och ryggraden... och resten av flocken har sökt sig ut i sjön, trots att får i allmänhet undviker vatten om de bara får välja. Men ibland får de inte välja. Ibland är det myndigheterna som väljer åt dem. 
 
 
I måndags var det vargdemonstration i Vasa, anordnad av Österbottens svenska producentförbund och Svenska Österbottens pälsdjursodlarförening. På Vasa torg hade över 2000 personer samlats för att demonstrera mot den ohållbara vargsituationen i Österbotten. Någon hade även tagit med sig ett litet lamm som lugnt låg i sin ägares famn under demonstrationen. När jag såg lammet tänkte jag på våra vänner, som bara någon vecka tidigare hade förlorat ett av sina får till vargen. Historien i början av inlägget är nämligen alldeles sann, och det är en historia som upprepar sig allt för många gånger för att det ska vara hållbart. 
 
 
Det handlar inte om huruvida vargen hör hemma i Finlands natur eller inte. Det handlar om en grundtrygghet som inte längre finns. Om åtgärder som inte vidtas. Om hur något är rejält skevt i rovdjurspolitiken. Om myndigheter som nonchalerar invånarnas rädsla. För rädd, det blir man när man får vargen på besök
 
 
Den gångna vintern var en riktig vargavinter, i ordets rätta bemärkelse, här i Österbotten. Och den slutade inte när snön smälte bort. Aldrig förr har man behövt vara rädd när man vistas på sin egen gård, men nu känns det som att man aldrig går riktigt säker. Vargarna har rört sig vid egnahemshus, dagis, skolor, farmer och hagar. På glesbygd och tätort. Ändå kommer det knappt några följder alls. De oskygga vargarna får röra sig fritt, och gång på gång närma sig människor, boskapsdjur och tamdjur. Fortsätter det i den här stilen får vi befara att det snart är mer än bara djur som får sätta livet till. 

 
En demonstration och korvgrillningsjippo får inte i sig bukt med vargproblematiken, men jag hoppas att engagemanget gör att politiker och andra beslutsfattare får upp ögonen för hur läget faktiskt är här i Österbotten just nu.