2015-07-31 | 12:20:00

Sommaren som försvann

 
Idag skiner solen, men igår låg det en tjock dimma över hela Oravais. Det var höst i luften när jag checkade ut från jobbet klockan tio. Precis som Linn skrev så finns det en alldeles speciell doft som ger associationer till höst och skolstart. Jag kan inte sätta fingret på vad det egentligen är som framkallar dessa höstkänslor (det är ju inte ens skördetid ännu), men igår var första dagen som den där höstdoften uppenbarade sig i år. Den trettionde juli.
 
Kan någon snälla förklara vart sommaren försvann? Den här sommaren går till historien som sommaren som aldrig började och sommaren då jag bara spenderade en dag på stranden. Den där enda stranddagen är också den enda dagen i sommar som jag över huvud taget har solat och badat. Jag är blek som ett lakan och har knappt hunnit gräva fram shortsen. Jag har gått med långbyxor och stickade tröjor från maj till augusti. Det känns inte som att sommaren har börjat ens, och nu är den snart slut. Hemska saker. Jag som inte ens har hunnit besöka villan.
 
Men samtidigt måste jag erkänna att det faktiskt har varit lite skönt med en sommar utan värme och sol. En sommar utan krav. En sommar då man har kunnat leva enligt konceptet jobba-sova-jobba-sova utan att för den skull få dåligt samvete. En sommar utan press på att man måste hinna med allt det där roliga som man brukar göra "varje sommar", för det har ju ändå inte gått att göra när det varit så kallt och regnigt. Jag tänker att den här sommaren har varit en paus-sommar. En sommar då det har varit helt okej att gå i dvala och inte göra någonting alls.
 
Augusti, jag är redo.