2018-11-29 | 15:39:00

Att skapa ett barnrum

 
Där, nästan rakt fram när man kommer in från hallen, ser ni det som numera är ett barnrum i vårt hus. Det ligger vägg i vägg med vårt sovrum, och fungerade ända fram till förra veckan som mitt hobbyrum. Men nu när jag är mammaledig och har drabbats av världens städ- och fixariver har alla hobbysakerna fått flytta in i gästrummet och det här lilla sovrummet har med ens bytt skepnad. 
 
 
Så här ser det ut när man kikar in. 😍 Eftersom det ligger i riktning mot morgonsolen är det ett av husets ljusaste rum nu vintertid, och både storleksmässigt och placeringsmässigt passar det perfekt som barnrum. Det var med andra ord inga tvivel om vilket rum som skulle göras om till barnkammare nu när bebisen snart är här. 
 
 
Även om vi kanske för ett år sedan inte hade trott att familjen skulle växa så här pass snabbt efter att vi flyttat in i huset så stod det ändå klart redan ifjol våras när vi började renovera att det här rummet är det första som blir barnrum om/när vår familj blir större. Det hade vi i åtanke vid val av väggfärger också, så tre av väggarna fick bli vitmålade och den fjärde målade jag med Kalklitir i kulören Winter primo – tacksamma färger som passar oavsett om det är ett hobbyrum eller ett barnrum. Det är skönt att inte behöva måla eller tapetsera om så här snabbt efter renoveringen. 
 
 
Strax till höger när man kommer in står min morfars morfars tjusiga gungstol som ni redan fått höra historien om, och lite längre in står spjälsängen. Sängen hittade vi förmånligt via Findit i grannbyn och efter ett varv med målarpenseln blev den som ny. 
 
 
Vi har förstås tänkt att bebisen ska sova i samma rum som oss föräldrar till att börja med, men det känns lite knäppt att ha en spjälsäng stående i vårt sovrum innan bebisen är född (det är ju ändå en månad kvar till BF) så tills dess står sängen här.  
 
 
Mattan är i princip den enda inredningsdetaljen som vi köpt ny till rummet (den var ju bara ett måste med bondgårdsmotivet och färgerna!). Resten har jag fyndat på loppis eller helt enkelt bara flyttat in från andra rum i huset. 
 
 
I bokhyllan finns redan några leksaker och böcker. 
 
 
Jag vet inte hur jag ska kunna öppna blöjtårtan som jag fick på babyshowern, så tillsvidare får den stå som prydnad på bokhyllan tillsammans med det första fotot på Gäddan och en Willow Tree-figur som jag fått som minne av graviditeten. 💕
 
 
En gammal kulram passar fint ihop med gungstolen, rottingkorgen och de gamla sagoböckerna. Och i garderoben bakom spegeldörrarna som ni skymtar till vänster finns bland annat alla bebiskläder färdigt tvättade, vikta och sorterade enligt storlekar och användningsområden på hyllorna. Vi får se hur länge de hålls så välorganiserade sedan när de kommer i användning. 😉
 
 
Elsa Beskow-samlingen har fått ta plats på en tavellist tillsammans med en barnleksak som varit min mammas. 
 
 
Och för tillfället ser rummet ut så här. Både barnvagnen och babyskyddet står färdigbäddade och redo inför den nya lilla familjemedlemmens ankomst. Den fina filten av mormorsrutor som ni ser ovanpå vagnen har svärmor virkat. 
 
 
Jag vet inte om jag ska skylla på gravidhormoner eller allmän blödighet, men jag tycker att det är så mysigt att kika in på sängen, sänghimmeln, vagnen och alla bebissakerna varje gång jag går förbi det här rummet. Jag kan liksom gå in och sätta mig i gungstolen och bara mysa ner mig i bebistankarna flera gånger om dagen. 😍

2018-11-28 | 12:42:00

Kärlek, hopp och tro?

 
Låt oss hjälpas åt att reda ut detta dilemma en gång för alla: vilken väg ska tro, hopp och kärlek hänga i fönstret? Idag när jag hängde upp den här traditionella julbelysningen från Jakobstad i vardagsrumsfönstren gjorde jag det med precis samma osäkerhet som förra året. Ska man placera tro, hopp och kärlek så att det blir rätt ordning inifrån eller utifrån? Alltså ska hjärtat vara längst till höger eller längst till vänster?
 
Efter att ha gjort en mycket icke-vetenskaplig studie längs de österbottniska vägarna och bland vänner och familj har jag kommit till slutsatsen att åsikterna är delade i den här frågan. Det är ungefär lika många som har rätt ordning inåt som utåt. Personligen tänker jag att man har ju julbelysningen för sin egen skull, så då är det logiskt att man har rätt ordning på tro, hopp och kärlek inifrån. Men samtidigt förstår jag dem som vill att det ska se rätt ut utifrån – speciellt om man har fönster rakt ut mot vägen. 
 
Hur tänker ni? Placerar ni tro, hopp och kärlek från vänster eller höger? 

2018-11-24 | 19:34:00

Gungstolen med historia

 
Nu är det dags för en liten historielektion här på bloggen igen. Innan jag visar barnrummet som jag inrett och fixat de senaste dagarna måste jag nämligen börja med en lite närmare beskrivning av en av möblerna som fått flytta in där. En mycket speciell gungstol.  
 
Den här damen som sitter i gungstolen har ni faktiskt sett här på bloggen tidigare. Kommer ni ihåg den mörka folkdräkten från Munsala? Det här är samma kvinna som ni såg iklädd folkdräkten som ung – min mammas farmor Maria – men flera årtionden senare, på 1960-talet. Här är hon i 70-årsåldern och sitter bekvämt bakåtlutad i sin gungstol. Kanske är det rent av ett par barnstrumpor hon har på stickorna?
 
Av bilden att döma kunde man kanske tro att hon haft ett lätt liv och nu bara fick njuta av att luta sig tillbaka i gungstolen och se barnbarnen växa upp, men likt många kvinnor från den generationen hade livet gett henne många utmaningar längs vägen. Ett av hennes tre barn dog innan 1-årsdagen, hon blev änka med bondgård och jordbruk att sköta när hennes yngsta barn var 15 år och när kriget kom blev hennes son (min morfar) skickad för att försvara Finland som 18-åring. Det är svårt att greppa hur kvinnorna orkade kämpa och fortsätta leva sina liv i motvind på den här tiden, men på något sätt var det bara tvunget att gå. Kvinnokraft. 
  
 
Men nu kom jag visst in på ett sidospår. Gungstolen var det, ja. När min mammas farmor gifte sig fick hon gungstolen ifråga i gåva från sin pappa. Hennes pappa Matts Skrifvars, alltså min morfars morfar, var en händig man. Han var född 1849 och snickrade möbler på fritiden.
 
 
Bilden till höger är enligt anteckningarna på baksidan tagen 1930, då Matts var 81 år gammal. Gungstolen är ett av Matts hantverk som finns bevarade än idag. Och ni vet ju hur det är med hantverk från den tiden – de gjordes för att hålla! Trots att gungstolen gjordes för fyra generationer sedan är den fortfarande mycket vacker och alldeles funktionsduglig.
  
 
De senaste åren har gungstolen stått i ett förråd, men nu var det hög tid för den att få komma till användning igen. Armstöden hade blivit lite ostabila med tiden, så byggar-Sofia hjälpte mig att restaurera gungstolen genom att skruva fast alla lösa delar. I samma veva satte vi också fast två stycken stoppare under medarna, så att man slipper den hisnande känslan i maggropen när man tror att hela stolen ska välta när man lutar sig tillbaka i den.
 
 
Jag vet inte om Matts var lite djärvare än nutidsmänniskan när det kom till att gunga gungstol, men alla som provsuttit gungstolen har hållit med om att den hade farligt mycket lutning bakåt. Det är säkert en kombination av att ryggstödet har en ordentlig lutning och att medarna är väldigt långa. Med stoppare som hindrar en från att gunga för långt bakåt blev den perfekt. 
  
 
Man ser på alla mjuka nötningar i den bruna originalfärgen att det här är en gungstol som blivit älskad och använd. 
 
 
Jag har tänkt att gungstolen kommer bli en perfekt amningsplats i barnrummet (förutsatt att amningen funkar förstås). Redan tanken på att sitta här och nära mitt barn i den gungstol som min morfars morfar skapade för hand i slutet på 1800-talet känns mäktig. Frågan är dock om Kosmos kommer gå med på det – han har ockuperat stolen och den mjuka fårfällen som ligger ovanpå den som sin nya favoritsovplats. ❤