2016-07-31 | 21:45:55

Terrasskväll med tjejerna

 
I tisdags var det dags för middag tillsammans med dessa finingar. Mimmi har kommit hem från sin fem veckor långa vistelse i USA så Cila, Sara, Madde och jag bokade snabbt som attan in en träff med henne för att uppdatera varandra om livet och allt vad som hänt. 
 
 
Ursprungligen hade vi tänkt slå oss ner på Strampens terrass, men eftersom det var galet fint väder hade halva Vasa uppenbarligen tänkt likadant som oss. Terrassen var full och väntetiden till borden var lång, så vi begav oss vidare till Faros uteservering istället. Det var ju precis lika bra det också.
 
 
Mycket hinner hända på fem sommarveckor, så vi babblade i hundratjugo för att hinna avhandla alla samtalsämnen under kvällen. Resor, förlovning, flytt, mammaliv...
 
 
När hamburgarna var uppätna och drickorna uppdruckna promenerade vi tillbaka längs strandpromenaden...

 
...för att avsluta kvällen med en efterrätt inomhus vid Strampen. Ingen tjejkväll är ju komplett utan en pavlova. <3

2016-07-27 | 23:13:11

Svårt att greppa

 
Så har vi då nått den där tiden på året då naturen är så vacker att man knappt vet vart man ska ta vägen. Blomrabatterna är prunkande, buskarna är alldeles tunga av bär och högsommarens dofter av nybärgat hö och solmogna smultron finns överallt. Jag skulle kunna ägna hela dagarna åt att bara njuta av intrycken och andas in alla dofterna.
 
I måndags spenderade jag hela eftermiddagen ute vid havet tillsammans med mamma och pappa, och jag slogs än en gång av naturens storhet. Tänk så fantastiskt det är att kunna sitta längst ut på en varm klipphäll och lyssna på det kluckande ljudet när havets mjuka vågor möter de skarpa klipporna vid strandkanten samtidigt som man känner hur julisolen bränner mot huden på ett mycket behagligt sätt. Det är sådana stunder som man bara vill spara i sitt innersta och ta fram någon gång i november när allt är som mörkast.
 
 
Tänk att det finns stunder i livet när ens största problem handlar om huruvida man ska ta ett dopp före eller efter att man avslutat ett kapitel i boken man läser. Det är sådana stunder som man rent av skäms över, när minnet av diskussionen man hade med en vän tidigare samma dag slår en. Vännen förlorade sin släkting i helgens bombning i Kabul och själv ligger man där på klipporna i Vexala och grubblar över om man ska ta ett dopp eller läsa klart en bok...
 
Läget ute i världen är kaosartat och varje dag förlorar oskyldiga människor sina liv. Samtidigt går årstiderna sin gilla gång och sommaren här i Finland är vackrare än någonsin. Två helt olika världar, men ändå en och samma. Så svårt att greppa.

2016-07-26 | 22:45:00

Lycka

 
Stort tack för alla gratulationer!
 
Att vara förlovad med Mikael känns så rätt i hjärtat. Så fint och naturligt. Samtidigt som vårt förhållande rent praktiskt inte förändras för att vi nu är förlovade så känns det redan totalt annorlunda. Det är som att vara nykär igen, fast tusen gånger bättre.
 
 
Ringarna sitter på våra fingrar för att vi vill leva våra liv tillsammans och för att vi inte kan tänka oss att leva på något annat sätt. De är ett löfte om att vi en dag kommer att gifta oss och de är en symbol för vår kärlek. Jag känner mig så lycklig och välsignad. ♥