2017-03-22 | 22:39:25

Man får väl ändra sig

 
Väskan är packad, jag har köpt nya handskar och imorgon bitti bär det av till skidorten Vuokatti för tre dagar fyllda av slalomåkande och roligheter. Det hela är lite lustigt, för mina vänner känner mig som en vintersporthatare av största rang och när jag berättade att jag ska till Vuokatti höll de på att kissa på sig av skratt. Jag är den som hellre stannar hemma och möglar än följer med till fjällen över påsk och den som aldrig frivilligt skulle fira nyår i en skidstuga. Men i år... i år har jag redan åkt slalom fyra gånger inom loppet av två månader. Det är fyra gånger mer än under de senaste åtta åren sammanlagt!
 
Vad som hände? Jo, jobbet hände. I år har jag fått betalt för att åka slalom ibland, och mycket motvilligt måste jag erkänna att det faktiskt är rätt roligt (!) att glida ner för backarna. Skrev jag faktiskt nyss det där? Men det allra bästa med det hela, det är ändå att få se glädjen i någons ögon när personen efter fyra timmars kämpande går från att aldrig ha stått på ett par skidor tidigare till att klara av att åka upp med liften och ner för hela slalombacken utan att falla en endaste gång. När en slalomdag innebär man kan hjälpa någon att uppnå den glädjen, då får man allt lämna sitt vintersporthat hemma.
 
 
Håll tummarna för att Vuokatti bjuder på solsken och fina backar!

2017-03-05 | 17:17:00

Räddningspatrullen

 
I fredags blev det lite väl spännande här i skogsbacken. Katten Laika hade varit ute på kvällsutfärd när jag skulle locka in henne till natten. Ett mycket sorgset och utdraget jamande hördes från skogsbrynet som svar på mina rop, och efter att ha lokaliserat varifrån ljudet kom kunde jag konstatera att Laika hade klättrat sju meter upp i ett träd utan att kunna ta sig ner. Där satt hon och balanserade som en ledsen liten uggla på en av tallens grenar. Hur länge hon suttit där är oklart, men det lät precis som att hon grät när hon jamade och hon såg alldeles livrädd ut.
 
 
Sputnik gick i cirklar runt trädet och såg ut att gärna vilja hjälpa sin lillasyster, och vi andra hämtade en stege för att försöka få ner Laika med hjälp av den. Stegen var förstås allt för kort och Mikael nådde bara halvvägs upp till Laika. 
 
Vad gör man när en ynklig liten katt är fast uppe i ett träd mitt i kalla vintern och det inte hjälper att locka på alla sätt man kommer på? Jo, man googlar förstås. Jag googlade desperat på "hur få ner katt från träd" och läste om att man kan ringa brandkåren för att få en längre stege, att man kan hyra in den lokala klätterföreningen, att man kan hissa upp en korg som katten kan sätta sig i, att man bör skjuta katten innan den trillar ner och dör av fallet och att katter alltid drabbas av allvarliga leverskador på grund av svält om man inte får ner dem inom ett dygn. Google var som vanligt inte till någon hjälp.
 
 
Då fick Sputnik en idé och spurtade upp för trädstammen ända upp till grenen som Laika satt på. Han kunde lätt börja extraknäcka i Räddningspatrullen tillsammans med Piff och Puff, för han såg ut precis som en ninjatränad ekorre när han vant tog sig upp längs trädstammen. Väl där uppe nosade han på Laika och stannade kvar lite väl länge, så ett tag befarade vi att vi skulle behöva hitta på ett sätt att rädda inte bara en utan två katter ur trädet. Men Sputnik tog sig ner lika skickligt som han tagit sig upp (som tur!), medan Laika satt kvar på sin gren.
 
Efter att ha stått där och lockat i fyrtiofem minuter satte vi vårt hopp till att Laika helt enkelt hade sett hur Sputnik gjorde när han klättrade ner och att hon skulle försöka själv om alla vi andra gick in. Så vi gick in i värmen. Och väntade. Och tack och lov fungerade det! Efter ungefär en kvart stod Laika utanför dörren, alldeles välbehållen, och ville in. Sedan ville hon inte gå ut igen på tjugofyra timmar.
Jag tror att Laika kanske undviker att klättra i träd i fortsättningen.

2017-02-15 | 16:13:00

Pauskaffe på stående fot

 
Det blev en lite stressigare onsdag den här gången. Har man två jobb på en och samma dag njuter man däremot extra mycket när man mot förmodan hinner hinka i sig en kopp kaffe på stående fot och läsa senaste numret av Kommunbladet mellan jobb ett och jobb två. 
 
P.S. Får ni tag på Kommunbladet ska ni passa på att läsa artikeln om sminkanvändning. Det kan hända att jag är lite jävig i och med att det är mina smarta elever som har skrivit och fotograferat artikeln, men jag tycker att alla borde läsa den och ta till sig dess budskap. :)