2018-09-30 | 19:20:00

Ståtliga älgar och nyfikna rådjur

Den här helgen har sambon och jag haft äran att ha mina brorsöner på besök. Storebrodern har sovit över hos oss flera gånger förut, men det var första gången som lillebrodern också fick hänga med så det var ju lite pirrigt. Men det gick så bra så. 😍 Ni kan tro att vi haft det mysigt med kojbygge, kaninskötsel, spagettimiddag, filmkväll och övernattning.
 
En av gårdagens programpunkter var att åka fyrhjuling ut till viltkameran för att kolla om det fastnat några häftiga djur på bild på sistone. Och om det hade gjort! Så här såg september ut genom viltkameran ett par hundra meter från vårt hus: 
 
 
En bussig älgtjur har varit på besök flera gånger under den gångna månaden, både dagtid och nattetid. 
 
 
Och en ännu större älgtjur likaså! Den här är verkligen ståtlig med de enorma hornen. 
 
 
Honom skulle man inte vilja stöta på under en skogspromenad. 
 
 
"Bambi!" utbrast brorsönerna när vi hittade de här bilderna på minneskortet. En fin rådjursfamilj stannade visst extra länge och betade framför kameran, så dem fanns det tjugo bilder och sju filmer på. Så fina med sina stora öron och pigga ögon! 
 
 
Tänk att rådjur är så här viga! Rådjursmamman står med kroppen riktad mot kiden men huvudet mot kameran. Uttrycket "ögon i nacken" når en helt ny nivå. 
 
 
Kiden alltså! 😍 
 
 
En annan dag har där varit någon som lite mer anonymt gått ut ur bild och någon annan som bara ger sig tillkänna med öronen i närbild. Det här filmklippet är kanske det gulligaste. 😊
 
 
En rådjursbock med horn har också gått förbi. Och... 
   
 
...likaså har en räv med stor och yvig svans slunkit förbi under nattens mörka timmar. 
 
Och det var dagens naturrapport från vildmarksbloggen i Pensala det. 😉
Här är det alltid livat må ni tro. 

2018-08-11 | 11:34:00

Två nyinflyttade gosbollar

 
Nämen, vad är det där för gullig liten rumpa som skuttar runt i uterummet?
 
 
Jo, det är ju en av våra nya invånare på gården. ❤
 
 
Jag trodde knappt mina ögon igår när storebror med familj parkerade på gården och brorsbarnen ivrigt deklarerade att de hade något spännande åt mig i födelsedagspresent.
 
 
I en bur som svägerskan Sandra lyfte ut ur bakluckan på bilen satt två stycken världsgulliga kaninungar!!!
 
 
Den ena är beige och långhårig, med jättecool frisyr och spretig mustasch. 
 
 
Och den andra är brun och korthårig, med en supergullig liten tofs till svans. Den ser nästan mer ut som en harunge än en kaninunge. 
 
 
Näst efter en alpacka är nog det här världens bästa födelsedagspresent tror jag. 😍
 
 
Kaninungarna ska få bo utomhus i en stor bur med en mysig lya att krypa in i till natten eller när de vill gömma sig, och när det blir vinter får de flytta in i garaget där det är varmt. Däremellan tänkte vi förstås ta in dem i huset för att låta dem skutta runt i uterummet, och förhoppningsvis få dem att bli riktigt tama och gosiga. Om någon erfaren kaninägare där ute har bra tips på hur man får kaniner att bli tama får ni gärna dela med er. Jag har förstått att det inte är superlätt? 
 
 
Tillsvidare satsar jag på att behandla dem lugnt, muta dem med god mat och prata mycket med dem så att de vänjer sig vid min röst. De är så mjuka och gulliga att man bara skulle vilja sitta med dem i famnen konstant, men jag vill ju inte skrämma slag på dem. 
 
 
Spana in de där öronen! Har ni någonsin sett något gulligare?
 
Nu måste vi bara komma på passande namn till de två små sötnosarna också. 

2018-08-02 | 19:08:00

Sommaren med fåren

 
Sommaren 1982 måste ha varit radikalt annorlunda än sommaren 2018, för Tomas Ledins dänga om att sommaren är kort stämmer då rakt inte i år. Idag regnade och åskade det faktiskt, men det totala antalet regndagar den här sommaren är så få att de nästan går att räkna på en hand. Det känns som att sommaren är evighetslång i år. Den började redan i maj och än lär den hänga kvar i många veckor. Det är nästan så att man börjar tröttna på värmen (men bara nästan!). Sommaren är och förblir min favoritårstid. 
 
 
Idag klippte sambon och jag lövhäcken, och det resulterade i en hel släpkärra med godsaker åt fåren. Trots att de har en stor hage att gå och beta i märks det att det börjar bli lite mindre av sådant som är ätbart i den nu, så nu behöver vi börja fylla ut med annat. I och med den torra sommaren tar gräset slut tidigare än vanligt i år.  
 
 
Lammet Lilly växer så det knakar och det märks att hon blivit mindre mammig nu och mer självständig istället. Tidigare var hon den som alltid stod tyst när de andra fåren bräkte efter uppmärksamhet eller godsaker, men nu har hon också börjat haka på kören med sitt gulliga bräkande.   
 
 
Shaun är snart lika stor som sin mamma Gull-Fia och har till och med börjat med lite baggtendenser. Ibland när man går i hagen kan Shaun komma och "mucka gräl" genom att bucka till en litegrann med böjt huvud. Som tur har han ju inga horn, och han tror nog att han är tuffare än han egentligen är.  
 
 
Fårhuset har verkligen varit tacksamt i sommar. Vi har inte fått hem plåten till hela taket ännu, men ett lager aluskate gör att det ändå är alldeles vattentätt när det regnar. Fårhusets främsta funktion den här sommaren har helt klart varit som solskydd, och många varma dagar har alla fem fåren legat och sovit inne i skuggan och svalkan i huset när man kikat in i hagen. Gull-Fia, Hjördis, Rut, Shaun och Lilly. 💕