2013-10-31 | 14:16:00

Att pausa vardagskarusellen

 
Ibland snurrar vardagskarusellen lite väl snabbt. Då är det bra att kunna pausa den för en liten stund och krypa upp i soffhörnet under en filt, med senaste ELLE, en kopp mandarinte och tända ljus. Det är nästan nödvändigt att få försvinna in i en annan värld - kantad av vackra modereportage, spännande reseguider och intressanta livsstilar - bara för en liten stund ibland.
 
 
I den verkliga världen är det praktik på Övningsskolan som gäller. Och det är ju egentligen väldans kul - om man bara hade haft tid att satsa lite mer helhjärtat på den. Vi har nämligen vanliga kurser på PF samtidigt och miljontals med deadlines och inlämningsarbeten (och egentligen också en kandidatavhandling som borde skrivas, men den får nog allt vänta till efter julen för min del!). Därtill har jag prickat in en valbar kurs just den här perioden och en kvällskurs via Öppna Universitetet - bara för att vara riktigt säker på att jag inte hinner ha något liv den här hösten... Suck. 
 
 
Det är väl bara att bita i det sura äpplet och acceptera att det är så här vardagen kommer att se ut de närmaste fyra-fem veckorna. Då måste man allt få unna sig en ny ljuslykta och en ELLE mellan varven. Och hoppas på att man överlever till julen. ;)

2013-10-29 | 15:04:00

Ett bra alternativ efter träningen

I höst har jag försökt hinna gymma minst två gånger i veckan, och hittills har det lyckats både bättre och sämre. Efter träningspassen brukar jag alltid äta någonting proteinrikt. Oftast blir det en banan eller en kvarg, men de senaste gångerna har det blivit en proteindrink. 
 
 
 
Via Buzzador har jag fått testa nya Gainomax Protein Drink. Som medlem i Buzzador (tipstips!) får man allt som oftast testa och recensera olika produkter och den här kampanjen handlade alltså om proteindrinkar.
 
I infon som följde med drinkarna står det bland annat att de lämpar sig "vid medel- till lågintensiv träning eller kortare träningspass". Det står också att drinkarna är låglaktoshaltiga samt att de innehåller ett lågt antal kolhydrater. Jag har dessvärre noll koll på näringsvärden och sånt i andra proteinprodukter, så jag har ingenting att jämföra med på den punkten, men jag kan i alla fall berätta att smaken är gudomlig!
 
De smakar som mjölk fast tio gånger godare, haha. Jag skulle lätt kunna dricka de här som mellanmål varje dag. :) Vanilla Flavour smakar exakt som mjukglass (speciellt om man haft den på avkylning i kylskåpet innan man dricker den) och Pear Flavour smakar som de där päronglasspinnarna som man kan köpa i storpack. De här lär jag absolut köpa fler gånger, om inte annat så för den goda smakens skull.
 
Har någon annan av er testat proteindrinkarna? Vad tyckte ni?

2013-10-28 | 16:25:23

Pinsamma bravader: Del 536

Ibland förvånas jag till och med själv över de fantastiska saker jag lyckas ställa till med. Med "fantastiska saker" menar jag förstås sånt som att skära av fingertoppen med en sax, sätta igång brandalarmet under sconesbak, vricka foten på studsmattan, glömma ett använt kaffefilter i kaffekokaren över sommaren, förstöra ett handfat med hjälp av en tvättmaskin och så vidare... Och nu har jag förstås lyckats ännu en gång.
 
 
I lördags var pojkvännen och jag till en kompis och hälsade på. Vi tog bil dit eftersom det regnade och vi egentligen hade tänkt åka hem igen efter någon timme. Men när alla andra var på väg till krogen bestämde vi oss för att haka på ändå. Så medan resten av gänget började gå mot O'Malleys körde jag hem bilen till min lägenhet för att ta cykeln in till centrum. Jag parkerade snabbt, hämtade cykeln ur förrådet och begav mig ut på Verkstadsgatan. Men allt gick inte helt enligt planerna...
 
Om det är någonting som jag har svårt för så är det att göra bara en sak åt gången. Jag måste alltid göra minst två saker samtidigt. Så jag skulle förstås, dum som jag är, börja gräva i handväskan samtidigt som jag cyklade på den regnblöta trottoaren. Allt var frid och fröjd, men plötsligt sladdade jag till med cykeln. Ena sekunden var jag lyckligt ovetande om vad som skulle hända och andra sekunden upptäckte jag mig själv ligga tvärs över trottoaren med cykeln över mig.
 
Ja, jag hade cyklat omkull.
Spiknykter och tjugoett år.
 
Snabbt tittade jag åt både höger och vänster för att försäkra mig om att ingen hade sett den lilla incidenten och sedan tittade jag neråt och insåg att jag hade skrapat upp halva benet och blödde som en stucken gris. Det var bara att lunka hem igen, tvätta såret, plåstra om och byta kläder. Cykelskrället ställde jag tillbaka in i förrådet.
 
Och vet ni vad som är det mest komiska med hela situationen? Ni kan ju kanske gissa vad jag hade på mig... Nå förstås de där byxorna som jag ägnade en hel dag åt att leta efter. Femtioeurosbyxorna. Jepp, dem totalförstörde jag när jag cyklade omkull i lördags som en annan femåring. Om inte detta är ödets ironi så vet jag inte vad det är.
 
FML.
/Maria, 21 år, med blåmärken och skrapsår över hela benen.