2018-01-03 | 06:34:00

Det första nyåret i Kengo

 
På nyårsafton vankades det finmiddag i Kengo. När man (läs: jag) ska duka för 12 personer inser man snabbt hur få saker man faktiskt har ett dussin av. Men jag lyckades ändå rätt bra skulle jag vilja påstå. Det var bara en av gästerna som fick en udda assiett och en annan som fick en udda tesked. Petitesser.
 
 
Sofie kom över och hjälpte till med det sista på matlagningsfronten när jag kom hem från jobbet.Vi körde knytkalasstuk på det hela och alla i gänget bidrog med olika rätter till middagen.
 
 
Så småningom knackade det på dörren och världens bästa Tantona med respektive dök upp. Älskade vänner. ♥
 
 
Till förrätt blev det Annikas laxcheesecake med rom. Sååå gott med mixad malaxlimpa i bottnen! Vi konstaterade att man lätt kunde ha ätit sig mätt på bara förrätten.
 
 
Men mmmmm, huvudrätten hade man ändå inte velat missa för något i världen. Riktigt mör grisytterfilé som växt upp i Komossa, tillsammans med rotsaker och klyftpotatis direkt ur ugnen. Och icke att förglömma – Tessos magiskt goda kantarellsås som fick smaklökarna att slå trippelvolter! Och Challos lyxiga sallad med granatäpple och getost.
 
 
Efterrätten var även den något alldeles speciellt; Tessos kakaotoppade chokladfondant som hade så perfekt konsistens att när man satte skeden i den rann det härliga innandömet ut och gifte sig med den kokta hallonsåsen. Sådär som det inte alltid gör när man beställer chokladfondant på finrestaurang ens. Tesso hon kan. Men hur vi ska kunna toppa den här lyxiga chokladdrömmen – och middagen överlag – om ett år vet jag inte.
 
 
När vi var så mätta att vi inte hade fått ner en udda tesked grädde mer ens förflyttade vi oss från uterummet till vardagsrummet för en liten fotosession.
 
 
Inget nyårsfirande är komplett utan lustiga gruppbilder. En välkänd tradition sedan 1920-talet.
 
 
Sputnik fick förstås också vara med. Laika som inte gillar när det är för mycket uppståndelse hade gått och gömt sig under överkastet på sängen, och kattungarna var förvisade till badrummet för att inte bita middagsgästerna i tårna.
 
 
Var ligger närmaste civilisation? Ditåt!
 
 
Denna bild går hädanefter under namnet "Livets bild". Fråga inte varför.
 
 
Annika och Staffan agerade lekledare och hade förberett en klurig frågesport om det gångna året.
 
 
Det gällde att tänka till för att komma ihåg bland annat två av parens förlovningsdatum från 2017, vilket land Trump gjorde sitt första utlandsbesök i som president, vad platsen heter där Staffans familjs sommarstuga ligger, vem som startade #metoo-kampanjen och vilken månad Mikael och jag började renovera.
 
 
När klockan närmade sig tolv korkade vi skumpan och gick ut på gården för att räkna ner.
 
 
Tomtebloss och kompisgänget – vad mer behöver man för att få en ultimat nyårsafton?
 
 
Och så slog klockan tolv och vi pussade våra respektive samtidigt som Stella Nova-fyrverkeriet smällde i skyn.
 
 
2018 började på topp.
 
 
Resten av kvällen ägnade vi åt att bada jacuzzi tills tårna blev skrynkliga, dansa till Pitbull på vardagsrumsmattan och ha förtroliga samtal om året som gått. Man kan kort säga att den första nyårsaftonen i Kengo blev en fin en.

2017-12-28 | 21:50:00

En minnesvärd julhelg

Julafton och juldagen blev så fina i år, men trots att det bara gått ett par dagar sedan julfirandet känns det redan så avlägset. Jag har hunnit med två jobbskift nu i mellandagarna, och lika snabbt som jag kopplade bort allt vad jobb heter under de där fyra lediga dagarna vid jul så har jag hoppat tillbaka in i jobbrutinerna igen. Det är konstigt hur snabbt man anpassar sig till saker och ting. Men hej, innan vi släpper allt vad jul heter här på bloggen måste vi förstås köra en liten sammanfattning av festligheterna.
 
 
På julaftonsmorgonen slog jag in de sista julklapparna. Årets julklappar gick främst i guld och rött – med glitterpapper, metervis av fina band och stämplade etiketter. Ibland skulle jag vilja jobba på presentaffär bara för att få slå in paket hela dagarna. Det kan ju inte finnas något roligare än att få sitta och pyssla med papper, presentsnören, kort och pynt.
 
 
Vid lunchtid bar det av till Komossa där hela familjen samlades för det traditionella julfirandet hemma hos mamma och pappa. I år var den yngsta gästen 2 veckor gammal och den äldsta 91 år. Då vet man minsann att det är en bra fest! Mamma hade överträffat sig själv med det dignande julbordet och bjöd på allt från olika fisksorter till två olika sorters köttbullar, skinka, ytterfilé och alla tänkbara lådor. Matkoma deluxe!
 
 
Kvällen innan hade mamma, Cecilia, lillebror och jag dessutom haft uppesittarkväll och bakat mängder av julgodis. Jag tror att saldot blev inte mindre än nio olika godissorter den här gången. Allt från tryffel och Rocky Road till fudge och Brigadeiros. När vi stod och smälte chokladen till den sjunde julgodissorten där på uppesittarkvällen (kanske skulle vi blanda chokladen med kondenserad mjölk och lakrits eller doppa torkade aprikoser i den) sa Cecilia en så klockren kommentar. "Egentligen tar man ju bara en massa färdigt godis och blandar ihop det, och så får man julgodis". Jag tror att just det där förklarar varför julgodis är så bra. Godis + godis = klar succé.
 
 
Efter Kalle Anka på TV, fotograferande av knäppa familjefoton, kaffe och tårta (Jesus har äran att dela födelsedag med mamma!), en låååååång väntan på tomten och massor av span ut genom fönstren (vissa gick till och med ut med ficklampor i händerna och tomteluvor på huvudet för att leta efter mannen med det vita skägget) bankade det äntligen på dörren. En stor och bullrig tomte med solbrillor och enormt fluffigt skägg kom och hälsade på. Med sig hade han många välfyllda julklappssäckar... och så satte den efterlängtade julklappsutdelningen och julklappsöppningen således igång. Noah fick en Transformers-dräkt och brände av en klockren superhjältepose.
 
 
Nästa dag, det vill säga på juldagen, bar det av till den lyckliga staden Nykarleby, där svärmor i sin tur hade ställt till med jullunch. Man kunde ju tro att den föregående dagens frosserier skulle hålla en mätt i en vecka, men icke då. Magen kurrade igen på juldagen. Vi högg in på julskinka, lax, plommonkvarg och praliner tills de nästan stod ut genom öronen. Att åka från julbord till julbord på det här viset är så lyxigt! 
 
 
På hemvägen svängde sambon och jag in via gravgården för att tända ljus på våra mor- och farföräldrars gravar. Julen väcker alltid så mycket nostalgi och fina minnen av tider som varit. Vissa människor sitter inte längre tillsammans med oss kring julbordet på julaftonen eller kokar tomtegröt åt oss på juldagen, men de finns alltid kvar i våra hjärtan. Julen påminner oss om att vi får vara tacksamma över tiden som varit samtidigt som vi ständigt skapar nya minnen. ♥

2017-12-25 | 20:04:57

Julhälsningar

 
Julgransbollarna är på kattsäker höjd i granen, julgranslamporna är lagom sneda efter att Kosmos utmanade dem på en boxningsrunda och ljusslingan som fungerat som fotorekvisita är nästan avbiten...
 
 
Efter att proppmätta ha rullat hem från julhelgens andra middag och bytt om till våra nya pyjamasar som tomten kom med igår fick Mikael och jag ändå till ett par halvlustiga julkort tillsammans med vår kattfamilj. Vissa var mer medgörliga än andra.
 
 
Nu väntar ett kvällsdopp i jacuzzin innan det så småningom är dags att krypa till sängs efter två härliga dagar. Vi konstaterade att vi blivit för gamla och trötta för att orka oss ut i vimlet ikväll, så vi skippar den årliga utekvällen till förmån för en lugn hemmakväll. Det känns som ett alldeles perfekt beslut. 
 
Ha en fin fortsättning på julhelgen! ♥