2017-03-29 | 20:12:00

He e vårin no

 
Herre min hatt, sådan fart våren tog helt plötsligt! Idag har det varit kyligt, men ack så soligt. Eftersom det är onsdag jobbade jag på högstadiet idag och hade därmed hela eftermiddagen ledig.
 
 
Till och med Laika – som inte satt sin nos frivilligt utanför dörren sedan den gången då hon satt fast uppe i en tall i en timme – ville vara ute idag. Hon skuttade glatt runt och jagade torra löv medan Sputnik försvann in i skogen.
 
 
Det var helt enkelt alldeles för fint väder för att sitta inomhus idag. Madde höll med och kom över med både hund och barnvagn för att gå på långpromenad på eftermiddagen.
 
 
Vi promenixade tvärs genom hela Oravais och Saga satt förundrat och tittade på utsikten utan att klaga det minsta. Nöjdare barn kan ju inte finnas.
 
 
Hunden Simba gillade också läget – det smälter ju fram så otroligt många bajskorvar och andra spännande saker i dikesrenarna på våren. ;)
 
 
Dagens bästa upptäckt: videkvistarna har vaknat till liv och fått vitt fluff. He e vårin no! ♥

2017-03-27 | 22:13:00

Fina dagar på jobbet

 
Hej vänner!
 
Vuokatti levererade med solsken, fina backar och så många skratt att jag fortfarande har träningsvärk i magen trots att vi varit hemma sedan i lördags. Glada ungdomar och lika glada handledare resulterar i fina dagar på jobbet, minsann.
 
 
Det blev en och en halv dag i backen, bowling och god mat.
 
 
Jag som har världens höjdskräck vågade mig till och med upp med sittliftarna så många gånger att jag till sist knappt kände mig spyfärdig längre när jag satt där på den svajande bänken och tittade ner på stenarna som man lätt skulle bryta nacken om man trillade ner och landade på. Effektiv KBT-terapi kan vi väl kalla det. 
 
 
Utsikten från toppen av backen var hisnande! Här hade det varit trevligt att ha med sig systemkameran.
 
 
Men nu får det bestämt räcka med snö och slalomåkning för den här vintern. Bring it on, våren! :)

2017-03-22 | 22:39:25

Man får väl ändra sig

 
Väskan är packad, jag har köpt nya handskar och imorgon bitti bär det av till skidorten Vuokatti för tre dagar fyllda av slalomåkande och roligheter. Det hela är lite lustigt, för mina vänner känner mig som en vintersporthatare av största rang och när jag berättade att jag ska till Vuokatti höll de på att kissa på sig av skratt. Jag är den som hellre stannar hemma och möglar än följer med till fjällen över påsk och den som aldrig frivilligt skulle fira nyår i en skidstuga. Men i år... i år har jag redan åkt slalom fyra gånger inom loppet av två månader. Det är fyra gånger mer än under de senaste åtta åren sammanlagt!
 
Vad som hände? Jo, jobbet hände. I år har jag fått betalt för att åka slalom ibland, och mycket motvilligt måste jag erkänna att det faktiskt är rätt roligt (!) att glida ner för backarna. Skrev jag faktiskt nyss det där? Men det allra bästa med det hela, det är ändå att få se glädjen i någons ögon när personen efter fyra timmars kämpande går från att aldrig ha stått på ett par skidor tidigare till att klara av att åka upp med liften och ner för hela slalombacken utan att falla en endaste gång. När en slalomdag innebär man kan hjälpa någon att uppnå den glädjen, då får man allt lämna sitt vintersporthat hemma.
 
 
Håll tummarna för att Vuokatti bjuder på solsken och fina backar!