Livskrisen eskalerar

 
Min livskris har eskalerat till nya nivåer.

Jag var på ett lämplighetstest till det långa biämnet masskommunikation vid Åbo Akademi förra tisdagen. Att få studera journalistik i ett helt år vore verkligen drömmen på alla sätt och vis. Tänk att få spendera fem dagar i veckan med att lära sig saker om massmedier, göra intervjuer, skriva texter, fotografera, filma, klippa, lära känna nya människor med samma intresse som en själv och göra praktik på både tidning och radio.
 
Det var cirka fem miljarder andra människor som sökte in till biämnet i år (okej, ungefär trettio) och det fanns bara åtta platser att slåss om. De flesta andra som sökte hade gått grundkurserna som gav förtur till biämnet, vilket jag inte hade gjort, så mina odds att som femte årets pedagogikstuderande komma in på masskommunikationslinjen vid en helt annan fakultet än min egen var rätt låga. Men jag ville ju så gärna, så jag höll hoppet uppe.
 
Jag var så nervös före intervjun och det skriftliga testet att jag nästan höll på att kissa på mig. :') Själva testet gick i slutändan rätt bra och jag kände efteråt att jag faktiskt hade gjort mitt bästa och presterat så bra jag kunde. Resultatet skulle komma efter påsken, så ni kan tro att jag har gått som på nålar hela helgen i väntan på att få besked. Idag kom äntligen mailet.
 
 
"Tyvärr var du inte en av dem som godkändes i årets lämplighetstest."
 
Inte godkänd. Inte lämplig. Kanske hade jag inte tillräckligt med kunskap, kanske var jag bara inte bra nog, kanske var andra ännu mer intresserade än vad jag var. Kanske är det meningen att jag ska göra någonting annat till hösten. Hur som helst är det bara att acceptera läget och gå vidare med livet och livskrisen...
2016 kommer helt klart att gå till historien som "ångeståret" för min del.
#1 - m

känner igen mig, har sökt flera år till skolor men inte sluppit in. går ju alltid å maila och fråga om du undrar varför du inte blev vald :)

Svar: Usch, så jobbigt. Att inte bli antagen är nog en hemsk känsla. Det är ju så svårt att låta bli att ta det personligt.
TIDSTJUVEN

#2 - Linda

Känner igen mig jag också. sökte ju in två hela gånger till socionomlinjen jag också och fick ett nej båda gångerna. MEN så 4 dagar före dendär måndagen då skolan skulle börja fick jag ett tjockt brev från novia där det stod att jag blivit antagen på reservplats. den glädjen alltså! det gäller bara att inte ge upp :)

Hoppas det löser sig för dig och din närmsta framtid :) det ordnar sig nog, på ett eller annat sätt! :) konstigt dock att inte DU blev antagen, som brinner så för området!!!

Svar: Härligt att du inte gav upp efter det första negativa beskedet! Och vilken fantastisk känsla det måste ha varit att öppna det där kuvertet och få veta att du fick en reservplats till din drömutbildning trots allt. :) Jag hade turen att bli antagen till de linjer som jag sökte till efter gymnasiet (jag visste inte riktigt vad jag ville bli, så jag sökte in till både det ena och det andra), och har varit skonad från den där känslan av att inte vara tillräckligt bra fram tills nu. Och det här är ju ingen livsviktig grej egentligen men nog känns det ändå som ett stort nederlag.

Tack så mycket för din kommentar och peppen Linda! <3 Jag får försöka tänka att det fanns en mening med att jag inte blev antagen till medieutbildningen.
TIDSTJUVEN

#3 - Jarina

Nej vad synd! Konkurrensen måste ha varit stenhård... Men det är bara att kämpa vidare, turen står nog på din sida förr eller senare :)

Svar: Tack Jarina! Jag hoppas att turen vänder så småningom.
TIDSTJUVEN

#4 - AnnaW

I FEEL YOU! Ha nu ägna tre(!!) timmar från mitt graduskrivande till att kolla på alternativa jobb till hösten, o mest typ ta ett mellanår som aupair i nå häftit land, typ...AAH! Ska vi fara på äventyr tillsammans? :D

Svar: Oj voj. För min del har det gått så långt att jag googlar på volontärarbete. Så jaaa, jag är helt klart med på äventyr! Vad och var är bara frågan. :D
TIDSTJUVEN

#5 - Carro

Vad ledsamt :-( Ta det inte personligt när du inte slapp in. Hoppas du får lite flow framöver. Det förtjänar du! :-)

Svar: Tack för de fina orden. Jag får se till att göra det bästa av den oklara höstsituationen.
TIDSTJUVEN

#6 - Amanda

Hej, Maria!

Styrka till dig. Livet har sina olika faser. Och även om det suger där och då kan vi oftast i efterhand se något gott också med de mörkaste av perioder.

Jag fick också ett nej på exakt samma ställe en gång. Blev så sjukt ledsen och besviken och jag minns att jag bara grät. Men jag gav mig inte. Kom in på andra försöket och hade ett av mina roligaste studieår.

Svar: Tack Amanda! <3

Du har alldeles rätt i det du skriver. I de flesta motgångar kan man också hitta någonting positivt och ibland måste man helt enkelt kämpa lite innan livet går som man vill. Det låter ju som klyschornas klyscha, men visst ligger det en sanning i det hela.

Det känns tröstande att veta att det finns fler som inte kom in på utbildningen på första försöket och att det går att försöka på nytt.
TIDSTJUVEN

#7 - Elin

Förstår hur du känner. Är själv sista året i mina studier och hade sökt ett (mega)spännande internship till hösten som hade väldigt lång och hård antagningsprocess. En klasskompis som hade sökt samma trillade bort under logiska problemlösningsdelen, men själv gick jag vidare och trillade slutligen bort på allra sista delen... ett omfattande personlighetstest. Det kändes på nåt sätt ännu värre, för då börjar man ifrågasätta så mycket större saker. Om det hade varit mitt CV som inte dög denna gång, eller att jag klåpade lite på nån räkneuppgift - fine. Men min personlighet? Haha, palla ångesten liksom... Men det går över! Allt blir som det är meningen till slut, och nu har jag landat rätt ändå. Man får inte låta sig trilla ner i ångestträsket, utan studsa vidare till andra (bättre) möjligheter :)

Svar: Tack för att du delade med dig av din historia Elin!
Att bli ratad på grund av sin personlighet är ju helt klart något av det hemskaste man kan vara med om. Hur skulle man klara av att INTE ta ett sådant besked personligt? Det är ju tusen gånger lättare att acceptera ett nederlag och gå vidare när det handlar om bristande färdigheter och yttre prestationer. Men personlighet... Skönt att höra att ångesten ändå gick över och livet gick vidare. Det finns alltså hopp.

Imorgon ska jag se till ta tag i mitt liv igen och gå vidare mot mina mål. Jag har ju fortfarande en gradu som ska skrivas och en praktikperiod som ska avklaras, så jag får trösta mig med att höstens problem fortfarande är avlägsna. Vem vet vilka möjligheter som hinner dyka upp innan dess. :)
TIDSTJUVEN

#8 - Christina

Inget ont som inte för något gott med sig!

Svar: Så är det oftast. Vi får se vad som händer.
TIDSTJUVEN

#9 - Johanna

Att få ett nej suger. Fint att du berättar det dock. Många berättar ju bara om hur nervösa de varit efter att de fått ett ja. Tummen upp till ärliga bloggare!

Tycker av de jag läst och sett här på din blogg om du skulle passa bra in på medielinjen. Håller därför med m som skrev en av de första kommentarerna, skicka ett mejl till ÅA och fråga vad du kunde förbättra till nästa gång. På så sett vet du vad du kan jobba på om du bestämmer dig att försöka igen nästa gång och så visar det på ett verkligt intresse från din sida.

Svar: Tack Johanna. Ärlighet är något som jag upplever att vi borde bli bättre på i bloggvärlden (och i det verkliga livet också förstås). Jag känner att det vore knäppt att inte nämna en så här stor grej, eftersom det ju är något som påverkar mig väldigt mycket just nu. Så skönt det skulle vara om livet inte bestod av minst lika många motgångar som medgångar. :/

Jag tror bestämt att jag ska göra som ni föreslår och skicka iväg ett mail och fråga vad det fallerade på. I och för sig vet jag inte om jag ska söka på nytt nästa år, men det är ju alltid bra att få veta vad man kan förbättra.
TIDSTJUVEN

#10 - Danielas Dagbok

allt ordnar sig nog ännu Maria!

Svar: Tack Daniela. Jag hoppas att jag en dag kan se tillbaka på den här våren och inse att jag stressade upp mig alldeles för mycket över saker som faktiskt ordnade sig riktigt bra i slutändan.
TIDSTJUVEN

#11 - Heidi K

Jag förstår att det känns som ett nederlag, men för mig är det solklart att du kommer att jobba med media. På ett eller annat sätt. Du får bara ta en liten omväg eller vänta på grönljus en stund. Sen e det du som kör gasen i botten på motorvägen! Kram!

Svar: Tack Heidi!! <3
TIDSTJUVEN

#12 - Maria

äsch då.. :/ Men kanske du glider in på en annan stig som leder till något ännu bättre? :) Man förstår inte alltid pointen med allt som händer i livet, men längre fram på vägen brukar det klarna. Så försöker jag iaf tänka, så gott jag kan iaf :) Styrkekramar <3

Svar: Tack för din kommentar Maria. Jag håller ögonen öppna efter spännande stigar. :) Kram!
TIDSTJUVEN

#13 - Lili

Det låter tufft, kan så väl känna igen mig. Har sökt till många skolor och nekats p.g.a. att jag saknar kunskaper eller inte uppfyller deras kriterier, eller för att andra har mer poäng eller klarar proven bättre. Det är verkligen tråkigt, men man får bita ihop och ta nya tag. Låta sig vara besviken ett tag men sedan blicka framåt för det finns andra chanser för en. Kram! <3

#14 - felicia

Vad tråkigt men ibland måste man söka flera gånger så ge inte upp om det är det du vill göra :). Vill söka till scenskola men vet att det är svårt att komma in men ska göra det.