Vem har rätt att bedöma vad som är viktigt?
Den här veckan har det varit många viktiga ämnen på tapeten i nyhetsmedierna. Och som vanligt när något som inte direkt berör den vita normmannen tas upp blir det upprörda diskussioner i kommentarsfälten. "Är det faktiskt nödvändigt att skriva om det här?" är oftast den första kommentaren man möts av när man skrollar ner till diskussionsfältet. Och arrggh, jag blir så trött på alla dessa män(niskor) som tar för givet att eftersom ett ämne inte är viktigt för dem så är det inte viktigt för någon. Låt mig förklara hur jag menar.
Egentligen hade jag tänkt blogga om egyptenresan, men jag måste helt enkelt börja med att skriva av mig lite om det här...
Ja, det finns rasism i Finland
Den här veckan går Röda Korsets temavecka "Veckan mot rasism" av stapeln. Och varje gång rasism uppmärksammas i media finns det (ursäkta mitt ordval) ett gäng idioter som avfärdar det hela som småsaker. "Har de kommit till Finland får de lov att tåla sådana kommentarer" skriver de som respons när människor som utsatts för rasism delar med sig av sina hemska erfarenheter. Jag kokar!
Ingen ska behöva "tåla" elaka kommentarer, oavsett bakgrund eller ursprung. Vi är alla människor, men det är ett faktum att de som hör till en kulturell minoritet har en annan ställning och helt andra förutsättningar i samhället än vi som är vita finländare med helt vanliga finländska namn och släktträd som sträcker sig i generationer bakåt på samma finländska ort. Vi som inte själva är rasifierade har ingen rätt att avfärda rasismen som löjlig och det är inte vi som bestämmer vilka uttryck andra människor uppfattar som stötande eller inte. Vad vi däremot har är en skyldighet att reagera när vi ser en människa kränka någon annan!
Tips! Ninette bloggar ofta mycket klokt och läsvärt om rasism. Läs och lär.
Ja, vi behöver faktiskt könsneutrala toaletter
I höstas införde Åbo Akademi könsneutrala toaletter på initiativ av sin jämställdhetskommitté. Hurra! Någon gång under processens gång skedde dock ett missförstånd, och istället för att märka toalettdörrarna med en könsneutral symbol som inkluderar alla könstillhörigheter användes de traditionella symbolerna för man och kvinna också på de toaletter som skulle vara könsneutrala. Efter att ha fått kritik för det här har Åbo Akademi nu rättat till saken och bytt ut symbolerna mot den könsneutrala symbolen.
I kommentarsfälten på de artiklar som handlat om de könsneutrala toaletterna har man dock kunnat läsa kommentarer som "Varför ska allt göras så invecklat nu för tiden?" och "Varför slösar man tid på såna här saker?"... Och än en gång är det främst vita medelålders män som kommenterar negativt. Jag bara undrar hur de här männen, som är privilegierade nog att problemfritt kunna använda toaletter överallt i världen, anser sig själva berättigade att avfärda det här ärendet som "oviktigt"? Könade toaletter finns fortfarande kvar och för de som identifierar sig som något av de binära könen man eller kvinna är det givetvis fortsättningsvis inget problem att gå och kissa. Men för dem som inte har en binär könstillhörighet blir ett grundläggande behov ett problem om det inte finns könsneutrala toaletter.
Inte är det väl konstigt att vårt samhälle är ojämställt när något så enkelt som könsneutrala toaletter avfärdas som oviktigt.
Tips! Kika in på Pandas blogg om ni vill veta mer om historien bakom toaletterna.
Ja, vi måste fortsättningsvis rocka sockorna
Den 21 mars är den internationella Downs syndrom-dagen då människor världen över drar på sig omaka strumpor för att uppmärksamma att olikheter är okej och för att öka allmänhetens medvetenhet om Downs syndrom. Downs syndrom är en kromosomrubbning. En diagnos, inte en sjukdom.
Det som upprör mig varje gång Downs syndrom kommer på tal är hur respektlöst vissa människor talar om personer med inlärningssvårigheter och funktionsvariationer. Downs syndrom medför inlärningssvårigheter i varierande grad och de flesta personer med Downs syndrom behöver lite mer hjälp och stöd i vardagen än majoriteten. Konstigare än så är det inte.
Tips! Läs Emilias blogg för att få en inblick i hur livet som mamma till ett barn med Downs syndrom kan se ut.
Så, vart vill jag egentligen komma med det här inlägget?
Jo, jag skulle så gärna vilja att alla förstår att den som befinner sig i en privilegierad och normenlig position inte har någon rätt att bedöma vad som är viktigt eller inte för de som hör till en minoritet. Vi som är vita har ingen rätt att bedöma vad som är kränkande för de som är mörkhyade, för vi har maktpositionen. Männen har ingen rätt att bedöma vad som är kränkande för oss kvinnor, för det är kvinnorna som är underlägsna. Vi som hör till en sexuell majoritet har ingen rätt att bedöma vilka de viktiga frågorna för sexuella minoriteter är, för det är de som har tolkningsföreträde. Och så vidare.
Det man som privilegierad person kan göra är att stötta och stå upp för dem som inte befinner sig i samma maktposition som en själv. På så vis kan vi förändra samhället till det bättre.