Omgiven av 700 idioter
Strax före jul när sambon och jag var till Helsingfors köpte jag två böcker i julklapp åt mamma. Två böcker som så många i min omgivning rekommenderat att jag var alldeles säker på att mamma – som är lika ivrig hobbypsykolog som jag själv är – skulle tycka att var intressanta. Det var succéboken Omgiven av idioter och den lika uppskattade uppföljaren Omgiven av psykopater av Thomas Erikson. I tåget på vägen hem kunde jag inte låta bli att kika lite i den förstnämnda av böckerna, och det slutade med att jag tjuvläste de åttio första sidorna så försiktigt jag bara kunde så att pärmen inte skulle bli böjd. Det var helt enkelt omöjligt att "bara kika lite". När mamma sedan hade slukat boken fick jag förstås låna den för att läsa klart den jag också.
I onsdags var modern och jag två av de närmare sjuhundrafemtio personer som ivrigt bänkade sig i Runebergssalen i Jakobstad när Thomas Erikson, författaren bakom succéböckerna, gästade Finland. Det vankades Svenskfinlands största öppna föreläsning, och temat för föreläsningen var Omgiven av idioter – hur man förstår dem som inte går att förstå.
De flesta av er har säkert läst böckerna (och har ni inte redan gjort det så borde ni göra det!) eller hört talas om dem, så ni vet säkert att den teori som Erikson grundar sin psykologi på innebär att man delar in människor i fyra kategorier enligt personlighetstyp; röd, gul, grön och blå. Röd är dominant och driven men risktagande och arrogant. Gul är entusiastisk och kreativ men ytlig och rastlös. Grön är omhändertagande och vänlig men velande och förändringsovillig. Blå är analytisk och noggrann men kräsen och ifrågasättande.
Det här med extrovert kontra introvert och sakorienterad kontra personorienterad är inget nytt sätt att kategorisera olika personlighetstyper, men Erikson beskriver det hela på ett så underhållande och enkelt sätt att vi alla kan lära oss att förstå de där människorna som vi tidigare inte förstått oss på. Vi kan lära oss att handskas med idioterna vi möter i vardagen. Också den vi möter i spegeln!
Erikson poängterade flera gånger under föreläsningen, precis som i boken, att lyckade människomöten bottnar i en god självinsikt. Social kompetens är förmågan att förstå och förutse hur det egna beteendet inverkar på andra, och att därmed kunna anpassa sitt eget beteende enligt andras personlighetstyper. Det lustiga är ju att det är hemskt lätt att kategorisera alla andra i omgivningen (min sambo är exempelvis ett skolboksexempel på sin personlighetstyp) men desto svårare är det att komma fram till vad man själv har för färg. Jag tror att jag, likt majoriteten av nordborna, är rätt grön? Med lite inslag av gult och rött kanske?
Onsdagens föreläsning bjöd en stor dos igenkänning och många skratt. Den där Erikson vet verkligen hur man gör för att fånga och underhålla publiken. Det jag tror att alla tog med sig från föreläsningen var att man sist och slutligen inte kan förändra någon annan. Man kan bara förändra sig själv och sitt eget sätt att möta och kommunicera med andra andra människor.
