Att ha en "liten" gravidmage
Magen i vecka 17 (16+0) och i vecka 21 (20+0).
Söndag innebär ny gravidvecka. Idag går vi in i vecka 23 (22+0) och 55,4% av gravidititen har därmed passerat enligt min preggoapp. Det känns som att jag varit gravid i en halv evighet, så egentligen är det helt rimligt att mer än hälften av tiden har gått... men samtidigt har vi knappt hunnit inse att vi faktiskt ska få barn om fyra månader. 😱 Det här med att det är nio månaders leveranstid på bebisar känns rätt så logiskt, för de där nio månaderna behövs lika mycket för att man ska växa in i rollen som blivande förälder som att barnet ska utvecklas klart i magen.
Jag hade från början tänkt ta en gravidbild i veckan i takt med att magen växer, men åtminstone när jag har kläderna på ser det fortfarande mest bara ut som att jag ätit lite för mycket chips och bullar till fredagsmyset och inte som att jag är halvvägs genom en graviditet, så det där med veckovisa bilder rann litegrann ut i sanden. Det tog till vecka 17 innan magen över huvud taget började växa och de bilder vi tagit hittills ser ärligt talat rätt likadana ut. Men de kan ju vara kul att spara inför framtiden ändå.
Den oslagbart vanligaste reaktionen jag möts av när jag berättar vilken vecka jag är i är ett förvånat "Va!? Men var är magen?". Jag tar kommentarerna med en klackspark, för jag vet ju att barnet bevisligen finns där inne och enligt ultraljuden utvecklas normalt, men visst är det lite lustigt att det första folk kommenterar är utseendet. I samma stund som man blir gravid får alla tydligen rättighet att kommentera ens kropp.
Jag är ju lång så bebisen har gott om utrymme på höjden, och mamma har tydligen haft "liten mage" under sina graviditeter hon också trots att ingen av oss syskon varit små när vi blivit födda (snarare tvärtom...). Visst skulle det vara mysigt att ha en stor och tydlig gravidmage redan nu istället för att bara se svullen ut, men jag njuter så länge jag kan av att kunna röra på mig utan besvär och sova bekvämt på nätterna. Magen hinner garanterat växa innan det är dags för bebisen att komma ut.
Jag tror inte att folk egentligen menar någonting dumt eller ens medvetet lägger någon värdering i sina kommentarer om gravidmagen, men med alla hormoner som spökar i kroppen är det ändå lätt att ta en sådan kommentar på fel sätt när man är gravid. Och med tanke på det samhälle vi lever i så tror jag garanterat att det känns ännu jobbigare att få kommentarer om att ha en stor mage än en liten mage. Nej vet ni, ens kropp är fortfarande ens egen kropp trots att det växer ett till litet liv där inuti. Vill man röra någons mage ska man fråga före och vill man kommentera någons utseende ska man tänka både en och två gånger före man gör det. Det kan vi väl ändå enas om?
