1700-talsmarknad och historiens vingslag

 
"Vägtull 1€ eller ett ekorrskinn" stod det på skylten man möttes av vid porten till 1700-talsmarknaden i Storkyro idag. Sång och bjällror hördes inifrån marknaden och överallt syntes människor klädda i tidstypiska 1700-talskläder. Det gick inte att ta miste om var man hamnat.
 
 
Jag har besökt marknaden en gång tidigare, men det är många år sedan nu. De senaste åren har jag lyckats missa den på grund av jobb, men i år var det inget helgjobb som kunde hindra mig från att hoppa i bilen tillsammans med mamma och susa iväg genom Lehmäjoki ut till Storkyro. Vi var inte de enda som hade prickat in marknaden som lördagsprogram, för det vimlade av människor överallt. 
 
 
Jag vet inte om marknaden var betydligt mindre senast jag besökte den, men det första jag slogs av när vi kom in på området var hur stort allting var och hur många försäljare som var på plats. Alla sålde gammaldags saker, hantverk av alla de slag, handarbeten och bakverk och det kändes som rena upptäcktsfärden att gå runt och titta på allting. 
 
 
Vid ett stånd såldes polkagrisar och knäck, så där passade vi på att köpa med oss lite godsaker hem. Vid ett annat stånd stod en dam och stekte plättar på en muurikkapanna och serverade plättarna på pärtor. Det passade finfint med en pärtplätt som mellanmål när vi gått ungefär halvvägs på marknaden. 
 
 
Flera smedar stod och arbetade med olika projekt, och när doften av tjära blandades med det klingande ljudet av släggorna mot stålen och ljudet av visorna som sjöngs på avstånd fick man riktigt nypa sig i armen för att kontrollera om man fortfarande befann sig på 2018 eller om man plötsligt förflyttats till 1718. Sådana saker kan ju uppenbarligen hända – åtminstone i Outlander
 
 
Om det ordnas en kurs i silversmide här i närheten vill jag förresten gå en sådan. Jag skulle så gärna vilja tillverka ett armband av gamla silverskedar, men det är ett projekt som jag inte vågar ta mig an på egen hand. Tänk så häftigt om man kunde tillverka sina egna silversmycken av till exempel gamla bestick! Jag kikade på flera sådana armband idag, men priserna kändes lite väl saftiga. 
 
 
När vi gått runt på marknaden i två timmar, tittat på allt fint och köpt lite småsaker styrde vi stegen mot den gamla stenkyrkan som låg alldeles invid marknadsområdet. 
 
 
Storkyros gamla kyrka, S:t Lars kyrka, är speciell på många vis. Den härstammar från 1304 och är en av Finlands äldsta stenkyrkor. När man kliver in i kyrkan kastas man många århundraden bakåt i tiden... 
 
 
Väggarna är täckta av kalkmålningar i tre rader. Den översta raden föreställer händelser från Gamla testamentet, den mellersta raden händelser från Nya testamentet och den nedersta raden kyrkoårets evangelitexter. Målningarna gjordes på 1560-talet, och hundra år senare täcktes de över med kalkvatten eftersom de ansågs för "primitiva" och glömdes bort i tvåhundra år innan de igen avtäcktes på slutet av 1800-talet. Tänk så många människor som suttit i de här bänkarna och tittat på bilderna på väggarna samtidigt som prästen predikat. Ser ni förresten att texterna under målningarna är på svenska? 
 
 
Vi har minsann spännande historia att upptäcka på nära håll i Storkyro! Har ni inte besökt 1700-talsmarknaden och Storkyros gamla kyrka kan jag verkligen rekommendera ett besök. Marknaden pågår ännu under söndagen, och kyrkan är en vägkyrka så den är ofta öppen för allmänheten. 
#1 - Marias Memoarer

Men så mysig marknaden såg ut! Jag har varit nyfiken på den i flera år, men aldrig kommit mig iväg. Nu när jag vet att Storkyro dessutom har en så häftig kyrka så har jag dubbel anledning att sikta på det nästa år :)

#2 - Ida-Marie

ÅÅÅH verkligen mysigt!! Harmar så att jag inte kunde åka dit detta år, men ska absolut besöka det nån gång ännu! :)

#3 - Christina

Kolla MI:s kursutbud, de brukar ordna kurser i silversmide. :)

Svar: Det var det jag ville minnas, men jag får inte Vörås kurskatalog hit till Pensala och jag fick inte hemsidan att funka sist jag kollade. Har den nya katalogen månne kommit?
TIDSTJUVEN