I ett morgondisigt Oravais

 

Egentligen är kanske den här tiden på dygnet den allra bästa. Den här tiden när alla andra fortfarande sover och det känns som att hela världen ligger i dvala. När man kan sitta och dricka sin tekopp i lugn och ro medan man tittar ut på dimman som ligger tät över åkrarna. Tyvärr är jag raka motsatsen till en morgonmänniska och de enda gånger jag får uppleva så här fridfulla morgonstunder är när jag, likt nu, inte gått och lagt mig ännu. Nattens jobbtimmar är snart avklarade, men innan dess njuter jag av att se världen sakta vakna till liv. Det är någonting magiskt med hur natten övergår till en ny dag.