Årets önskelista

 
Behöver vi ett berg av julklappar?
 
Jag har funderat rätt mycket på det här med julklappar på sistone och kommit fram till att jag känner mig tudelad till dem. Dels älskar jag dem, dels hatar jag dem. Jag tycker att det är jättemysigt att kvällen före julafton sitta och prassla med paketpapper, klippa, klistra, skriva julklappsrim och knyta fina rosetter på presenter som jag omsorgsfullt valt ut till personer som jag tycker om. Det är en härlig känsla att ge en gåva till någon och se att den uppskattas. Men... samtidigt känns det så oerhört fel att ge julklappar bara för sakens skull. Att byta pengar med varandra.
 
För många människor verkar julklapparna vara det allra viktigaste med julen - även i vuxen ålder. Jag förstår att man väntar ivrigt på tomten om man är fyra år gammal, men jag begriper inte hur en vuxen människa kan anse att julklapparna är det viktigaste med julhelgen. Julen är enligt mig den bästa tiden på hela året av en helt annan anledning. Enligt mig innebär julen tid för att varva ner och umgås med familjen och de närmaste. Tid att hitta ett lugn i själen. Julhelgen bjuder på en stämning och en känsla som helt enkelt inte fås från materiella ting, utan från gemenskap och traditioner. Julstress och julklappshets går inte ihop med min syn på julen.
 
I år önskar jag mig inga materiella saker alls, som ni kanske läste i fredagens Sevendays-tidning. Orsaken är enkel: jag har redan allt jag behöver och lite till. Jag har trygghet, tak över huvudet, mat på bordet och en varm säng. Därtill har jag kläder i mängder, böcker som jag inte ens hunnit läsa och smycken i överflöd. Jag har det väsentliga och jag har det världsliga och det onödiga. Kommer jag mot förmodan på någonting som jag nödvändigt vill ha (exempelvis en söt alpacka eller två) så kan jag spara pengar för att köpa det själv. Det viktigaste för mig den här julen är att få spendera tid tillsammans med de människor som betyder mest för mig.
 
En minnesvärd jul är så mycket mer än dyra och fina presenter under granen. Lycka kan inte köpas för pengar, och vet ni - det bästa i livet är faktiskt helt gratis. ♥
 
 
Slutligen, tips på några julklappar som jag trots allt gärna skulle få:
1. Stöd till lärares fortbildning i utvecklingsländer, via Kyrkans utlandshjälp. 42€.
2. Två varma filtar till frusna människor i flyktingläger, via Unicef. 14€.
3. Pennor och häften till femtio barn i utvecklingsländer, via Unicef. 22€.
4. Företagarutbildning till en kvinna i ett utvecklingsland, via Kyrkans utlandshjälp. 50€.
5. School-in-a-box till en hel skolklass i ett katastrofområde, via Unicef. 189€.
 
#1 - Emmy's Life

Jag skulle gärna vilja skänka bort pengar till välgörenhet, men jag är så skeptisk. Min kompis som har varit volontär i Afrika berättade för mig att stora företag som är verksamma med detta ofta tar en stor del av summan själv och att endast 5-10 % verkligen kommer fram till u-länderna. Vilket känns väldigt elakt!

Svar: Unicef och Kyrkans utlandshjälp tror jag absolut att man kan lita på. Men är man skeptisk kan man ju skänka till någon liten förening som man faktiskt kan se att använder pengarna på rätt sätt. Tips på en sådan är Nada Nord i Jakobstad. :) Du hittar deras hemsida här: http://www.nadanord.com/ Och deras fb: https://www.facebook.com/NadaNord
TIDSTJUVEN

#2 - Maria

När jag flyttar utomlands (speciellt ifall jag inte firar jularna hemma i Finland) tänker jag ge sådana här välgörenhetsgåvor till mina närmaste :) Men jag tycker det är så roligt att planera, packa in och ge bort julklappar att jag kör på det även i år :) Kommer dock bli lite hemmalagat i år också. Jag känner dock varken stress eller julklappshets och julklapparna är förstås bara en del av julen. Men nog kommer ju det där barnet i mig fram när jag får några paket att öppna.... ;)

Svar: Det är det jag menar med den här hatkärleken. Det är roligt att fundera ut spännande julklappar åt andra och paketera in dem fint. Och så är det ju så roligt att få välplanerade julklappar själv också. :) MEN det är så himla jobbigt att få/ge semionödiga saker. Man borde införa en regel om att bara ge julklappar ifall man hittar någonting riktigt perfekt som man är hundra på att personen faktiskt behöver.
TIDSTJUVEN

#3 - Nicolina

Jag tycker det är så roligt med julklappar, både att få och att ge. Men jag håller helt med dig att det viktigaste på jul är ändå att få umgås tillsammans med sina nära och kära. Gemenskapen är helt klart viktigare än presenterna. :)

Svar: Precis! Gemenskapen slår allt annat. ♥
TIDSTJUVEN

#4 - Sara

Känner mig också lite tudelad. Dels är det jätteroligt att ge klappar till mina kära. Speciellt om man har lyckats komma på någonting riktigt bra och oväntat. Det är klart det är roligt att få någon klapp själv också men jag tycker nog att det är mycket roligare att faktiskt ge klappar åt mina nära och kära. Men dels tycker jag förstås också att det ju är lite "onödigt" egentligen, om man funderar på det. Men jag håller absolut med dig i att det viktigaste är att umgås med nära och kära och det är absolut det jag ser mest fram emot med julen, att spendera julen tillsammans med familjen. Till min lycka tycker jag mig inte uppleva någon i min familj eller nära krets som skulle tycka att julklapparna är det viktigaste med julhelgen. För det kan jag inte heller förstå att en vuxen människa skulle tycka!

Svar: Jobbig känsla det där. Ju mer man funderar på saken desto onödigare inser man att julklappar är. Tänk hur mycket pengar man faktiskt lagt på julklappar genom åren.

Tack för din kommentar Sara! Det är roligt att höra att du också tycker att det är gemenskapen som är det viktigaste med julhelgen. Hoppas att ni får en riktigt fin jul i Tyskland i år! ♥
TIDSTJUVEN

#5 - ♥ Evahle.se - en blogg om psykisk hälsa ♥

Det viktigaste för mig på julen är gemenskapen och att alla mår bra. Sen är det givetvis väldigt roligt att både få och ge julklappar och jag tycker det hör till julen, men det behöver ju inte vara 20 julklappar på man. :)

Svar: Vi verkar vara inne på samma linje. :)
TIDSTJUVEN

#6 - Frida

Så sant det du säger :)

#7 - Sandra

Jag förstår ditt tankesätt och håller också med. Men så ser jag också julen som en högtid med mycket kärlek, uppskattning och gemenskap. Kärlek och uppskattning kan förstås visas på många sätt, och ett är att ge en liten gåva, julklapp. Vi köper väldigt lite "onödigt" under resten av året, och satsar istället på att koncentrera inköp till julen och då få till en mer nödvändig klapp (som man ändå skulle köpa). Inte får våra barn mängder av julklappar heller fastän det kanske låter så nu. Pyjamas, böcker, pussel, och kanske någon leksak.
Så har vi i flera år redan hjälpt till lokalt med julklappar till dem som behöver. Men i år blir det nog också någon klapp i form av de du räknat upp här ovan :)