Äventyr på en långfredag
Och på den tredje dagen uppstod Tidstjuven ur chokladkoman. Eller vid närmare eftertanke stannar jag gärna i chokladkoman ett par dagar till. Vi tar en titt på vad jag hade för mig i fredags istället.
Fredagen var en ovanligt lång sådan, till och med för att vara en långfredag. Inte nog med att jag hann storstäda hela badrummet och blogga om påskpynt - jag hann också baka en tacopaj. Jag brukar utgå från det här receptet på ett ungefär, men freestyla lite efter egen smak. Det blir bäst så.
Under tiden som tacopajen stod i ugnen hoppade jag i duschen och fixade mig inför kvällen. Det vankades nämligen tjejkväll på Blåkulla! Jag var lite bekymrad över var jag hade lagt min kvast. Det är ju så svårt att hålla reda på sådant.
Som tur hittade jag kvasten och kunde därmed ta pajen under armen och bege mig iväg. På vägen mot Blåkulla plockade jag upp favoriterna Cila, Madde och Mimmi.
Vi landade vid Saras köksbord och vår kvintett var således komplett.
Och så åt vi tills vi sprack.
Det blev en ytterst trevlig och välbehövlig kväll. Egentligen hade vi tänkt bege oss en sväng till Ollis också, men något sådant hade vi inte alls tid med i slutändan. Istället satt vi och pratade om högt och lågt ända tills klockan slog tre på natten. Då tyckte vi så synd om Saras grannar som varit tvungna att höra på vårt tjatter halva natten att vi konstaterade att det var dags att åka hem. Tjejkvällar sätter verkligen guldkant på livet. ♥
