Inget man önskar sin värsta fiende ens
Lyckliga ni som inte behöver lida av migrän. Ni anar inte hur bra ni har det!Förut brukade jag få migränanfall nästan en gång i månaden, men de senaste åren har det varit mycket mer sällan. Tydligen var det allt för länge sedan sist, för igår slog migränen till med kraft, alldeles oväntat. Ena stunden skulle jag börja laga mat, andra stunden såg jag inte ens spisen eftersom allt var ett enda flimmer framför ögonen. Lite som myrornas krig mixat med hypnotiska synrubbningar. Hade jag inte vetat bättre hade jag lätt trott att jag var hög på någonting. Det är svårt att koka ägg när man blind, ifall ni undrar. Men det går om man vill.
Jag brukar alltid kunna ana i förväg hur migränen smyger sig på (som den där gången då jag fick migrän mitt under en tent), så den här blixtattacken var verkligen oväntad. Speciellt eftersom jag dessutom oftast får migrän efter att jag varit stressad en längre tid, vilket inte är fallet nu. Knäppt.
Jag antar att det vore hög tid att gå till en läkare och få migränen diagnostiserad så att jag kunde ta ut någon ordentlig migränmedicin, men det blir liksom aldrig av. Istället lider jag ut de där fördömda migränanfallen. Igår hjälpte det som tur var med två Burana på raken, massa sömn och många kramar och idag är det bara en lätt huvudvärk som vittnar om gårdagen. Men fy ändå. Migrän borde utrotas.
