Staycation i Nykarleby med familjen
Inlägget innehåller en sponsrad Airbnb-övernattning.
Har ni hört uttrycket "staycation", eller "hemester" som den svenska motsvarigheten heter? Staycation innebär att man semestrar på hemmaplan istället för att åka utomlands eller till någon annan avlägsen ort när man är ledig. På det viset sparar man inte bara tid och pengar och är snäll mot miljön, utan dessutom får man en chans att se sin egen hemort ur en ny synvinkel samtidigt som man får den där härliga semesterkänslan i kroppen. Oftast finns det så mycket att se, upptäcka och uppleva närmare än man tror – allting handlar bara om vilken inställning man går in med. 😊
Förra veckans lördag packade Mikael, Amelie och jag övernattningsväskorna för att åka iväg till stan. Alltså till Nykarleby. Jag har inte bott tillräckligt länge i Pensala ännu för att kalla kommunens centrum, småstaden Nykarleby, för stan men kanske det bara är en tidsfråga? I Nykarleby väntade hur som helst en riktig familjestaycation med övernattning, för när Steven Frostdahl undrade om jag ville ta med familjen för att testa att övernatta i hans Airbnb-lägenhet mitt i Nykarleby (ett stenkast från torget!) var vi förstås inte sena att tacka ja.
Vi hade hört och läst mycket gott om lägenheten på förhand, så vi hade på känn att det skulle bli en riktigt rolig vistelse.
Strax efter lunch anlände vi till Nykarleby, och eftersom det var Nykarlebyveckans lördag och Juthbackamarknaden gick av stapeln började vi med att promenera över bron till marknadsområdet.
Efter ungefär fem minuter på området hade vi tappat bort pappan i hotdog-kön och efter fem minuter till hade barnet tröttnat på att titta på folk och istället börjat idka all världens påhittiga akrobatiska rörelser i vagnen. Hon förevisade allt från att stå på huvudet till att sitta på knäna och skutta upp och ner (tur att vi har sele i vagnen!). Jag kände mig som en vandrande cirkus.
Den borttappade fadern återfanns, och så fyndade vi ett par barnböcker och roliga leksaker till Amelie.
När vi kände oss klara med marknadsbesöket vandrade vi tillbaka över bron till centrum. Det var dags att checka in på vårt Airbnb! Lägenheten som var vår för ett dygn ligger på Sollefteågatan 5, det vill säga alldeles invid torget. Mer centralt än så kan man helt enkelt inte komma.
Överlag fungerar ju Airbnb-konceptet på det viset att man hyr någons hem eller ett rum i någons bostad för en tid, men just den här lägenheten är lite annorlunda i och med att ingen bor här ”på riktigt” nu utan för tillfället hyrs den enbart ut via Airbnb. På så vis känns det inte som att man inkräktar på någons privatliv när man bor här. Det är en trea på 62 kvadratmeter, med en dubbelsäng, två enkelsängar och en bäddsoffa.
Det första som slog oss när vi steg in genom dörren var hur stor, fräsch och välkomnande lägenheten är. 😍 Den är nyrenoverad i ljusa, stilrena färger och inredd med snygga möbler. Längs hela ytterväggen finns en balkong och ljusinsläppet är härligt. Vi konstaterade snabbt att här kommer vi trivas! I de två sovrummen var sängarna bäddade med fluffiga lakan och handdukar låg vikta ovanpå – det kändes precis som att komma till ett hotell.
Amelie började med att inspektera köket. Det ligger rakt fram från ytterdörren och har en öppen planlösning mot vardagsrumsdelen.
I köksskåpen finns allt man behöver för att laga middag och duka fint.
När mat- och sovklockan sade att det var dags för eftermiddagskaffe passade vi på att gå på en promenad. Vi kollade att Kuddnäs har öppet hela augusti och styrde kosan ditåt, med hopp om att Amelie skulle somna på vägen. Hon har fått för sig att sovvägra dagtid på sistone, så hoppet om att hon skulle somna var inte stort. Och ja, ni ser ju på bilden hur bra det gick. 😉
Kuddnäs är författaren Zacharias Topelius barndomshem, och det fungerar numera som ett museum som återspeglar livet på 1800-talet. Den vita huvudbyggnaden blev nyligen restaurerad i samband med 200-årsjubileet för Topelius födelse förra året.
Sommartid finns det ett café, Café Emelie, i det gula huset till höger om huvudbyggnaden. Det var det vi siktade in oss på.
Där finns supersmarriga biskvier som man bara inte kan motstå.
Vi bänkade oss vid ett av caféborden på utsidan. Där satt vi och sörplade på vårt eftermiddagskaffe, åt biskvier, diskuterade fåglarna som flög över oss...
...och bläddrade i boken Adalminas pärla av Zacharias Topelius. Amelie och jag vann en fototävling som Nykarleby kultur och fritid ordnade tidigare under veckan, och vinsten kunde vi passande nog hämta ut från Kuddnäs.
Efter kaffet passade vi på att se oss omkring litegrann. Området vid Kuddnäs är verkligen fint och välskött.
Tittar man riktigt noga kan man hitta små dikter och annat Topelius-relaterat lite här och där. Här ser ni Fågel blå.
Döm om vår förvåning när Amelie somnade på "hemvägen"! Då passade vi på att vika ner via den nya ljusparken som ligger i backen mellan Topeliparken och kraftverksdammen. Ljusparken är ett parkprojekt av Nykarleby kraftverk. Nu var ju vi dit mitt på ljusa dagen, men jag kan tänka mig att parken verkligen kommer till sin rätt kvällstid när buskar och träd lyses upp av alla de olikfärgade lampor och spottar som göms i planteringarna. En annorlunda och spännande park!
Bor man i Nykarleby för en dag måste man förstås också passa på att ta en promenad längs med älven. Allt annat vore ju skamligt.
Vi konstaterade många gånger under vår lilla promenad att Nykarleby verkligen är en välskött stad. Alla parker är så fina, husen är snygga och stämningen är överlag så mysig. Småstad när den är som bäst, helt enkelt.
En glass på torget är också obligatorisk! Här får man alltid stora bollar.
"Vad gör ni, mamma och pappa? Äter ni något gott?" såg Amelie ut att fundera när hon kikade upp bakom myggnätet för att meddela att hon minsann var vaken på nytt och inte hade några planer på att somna om.
När glassen var uppäten sneddade vi över torget till "vår" lägenhet igen. Här uppe på tredje våningen ligger den.
Då kom visst en motorcykel förbi, av Amelies min att döma.
Innan vi gick upp för att fräscha upp oss inför kvällen tog vi oss en funderare över vad vi ville äta. Potatismos, tyckte Amelie. Mikael och jag velade mellan hamburgare, pizza eller något asiatiskt. Utbudet av matställen i Nykarleby är stort med tanke på hur liten stad det ändå är. Det finns något för alla.
Och uppe i lägenheten, där fanns det mycket kvar att upptäcka.
Så spännande med nya ytor att utforska!
Jag imponerades av alla små genomtänkta detaljer som gjorde helheten trivsam. Allt från intressanta böcker och tidningar att läsa till snygga inredningsdetaljer som blev som pricken över i:et i lägenheten.
I en förvaringsbänk i det ena sovrummet skymtade vi något färggrant och vips hade vi hittat en skatt i form av en låda med leksaker! Här hade Amelie kunnat stå hela kvällen och gräva bland leksakerna.
Man märker att Steven och hans fru Yvonne vill få sina gäster att känna sig hemma här, oavsett om man stannar bara en natt eller flera. Det är inte för intet som paret på kort tid har nått Superhost-status på Airbnb – en titel som visar på stor uppskattning från gästerna.
Vi fällde upp resesängen som vi hade med oss...
...och busade lite innan det var dags att gå ut på matjakt.
Kvällens val landade på Victoria Kebab Pizzeria och medan de fixade middagen gick vi en vända runt kvarteret och passade på att vika in via matbutiken för att köpa frukost inför morgondagen.
Säga vad man vill om hösten, men kvällssolen är verkligen härlig i augusti.
När maten var klar gick vi upp till lägenheten igen, och ungefär i samma sekund som vi stängde dörren kom vi på att vi glömt att köpa gröt åt Amelie. 😂 Vilken tur då att det knappt är hundra meter från lägenheten till den kvällsöppna mataffären (lite annat än när man är hemma i Pensala och upptäcker att mjölken är slut...). Mikael sprang ner och fixade kvällsgröten i ett huj.
När barnet somnat för natten öppnade vi en påse chips, tände mysbelysningen och bänkade oss på balkongen för att titta på Nykarlebys nattliv. Med utsikt mot torget kan ni tro att det var händelserikt! Och nu inser jag plötsligt vilka töntar det här småbarnslivet förvandlat oss till... 😅 Hade det här varit förra året hade vi högst antagligen gått över torget till den lokala puben FAF:s uteservering, men nu var vi istället mer än nöjda med att sitta invirade i varsin filt på balkongen och kika på traktorer på torget.
Men äsch, alla vet ju att chips är livet! Speciellt grillchips.
Nykarlebys skyline; vattentornet.
Klockan åtta meddelade barnet att det var dags att stiga upp, genom att slå pappa i huvudet och bita mamma i näsan. Vem behöver väckarklockor när man har barn?
Airbnb-frukost – nästan lika bra som hotellfrukost! 😋
Och så var det småningom dags att packa ihop våra tillhörigheter för att styra kosan hem till byn igen efter ett riktigt roligt dygn i Nykarleby. Jag tror minsann att det är ett tecken på att vi haft en himla bra staycation när barnet busat så mycket att hon slocknade på soffan innan vi hunnit sätta henne i bilstolen för att åka hemåt. 😄
Tack för oss Steven! Det var roligt att bo i Nykarleby för ett dygn.
Vi är mycket nöjda med den här Airbnb-erfarenheten och kommer gärna igen.
