Amelies dop
Så var dopdagen kommen i lördags, och vår lilla gullis har nu fått sina namn och blivit församlingsmedlem. Hon uppförde sig så exemplariskt under dopet att prästen påstod att han skulle skriva ett diplom åt henne om det skulle finnas ett sådant.
Och namnet?
Amelie Aina Maria.
Först sov Amelie genom halva ceremonin och sedan vaknade hon lagom till att hon skulle få dopvatten på huvudet. Och den blicken som hon gav prästen när han satte vattnet på henne, den var obetalbar. Hon sa inte ett knyst, men hon spände ögonen i honom och såg ut att fundera vad sjutton han höll på med – hon som redan hade badat en gång på morgonen och nu skulle det badas igen!? Vår lilla filur. Henne är det inte svårt att älska. ❤
Dagarna före dopet var däremot inte så roliga. Sjukdomar kommer ju aldrig lägligt, men ibland har de lite extra dålig tajming. Jag har inte varit förkyld sedan förra våren, men nu förra veckan slog förstås en dunderförkylning till med rinnsnuva, halsont och allt vad som hör till. Jag såg ut som Rudolf med röda mulen efter allt snytande och två dagar innan dopet somnade jag med feberfrossa; trots pyjamas, stickade sockor och dubbla täcken låg jag bara och skakade i sängen. Bra tajming, minsann...
Det där med att vila upp sig och "sova en ordentlig natt" för att få bukt med förkylningar kan man ju bara glömma som småbarnsförälder. Barnet skulle förstås amma dubbelt så ofta som vanligt just den febernatten, och på torsdagen hade jag hemskt gärna bara ringt alla gästerna och bokat om hela dopet. Men ja... det var ju lite för sent för att boka om i det skedet, så det var bara att härda ut och storstäda huset med snoret rinnande och en kopp Finrexin i handen. Och kanske var en ordentlig febernatt vad som behövdes för att ta död på alla virus i kroppen, för på dopdagen var förkylningen otroligt nog som bortblåst! Puts väck. 😍
Att ordna kalas när man har en tvåmånaders att sköta visade sig inte heller vara det lättaste (varken med eller utan förkylning) och de som fick dra det tyngsta lasset inför dopet var utan tvekan sambon och Mommos Catering- och Serveringsservice a.k.a. min mamma. Sambon stod för det mesta av städandet och mamma bakade gräddtårtor och smörgåstårtor så det stod härliga till, hjälpte till att ställa i ordning allting på fredagen, skötte serveringen på själva kalaset OCH hjälpte till att städa undan efteråt. Det här är liksom inte första gången som jag står för planeringen och hon sedan får förverkliga allting... Tack mamma, du är guld värd du. ❤
Den fina dopklänningen har min mormor sytt till min storebrors dop. Min storebror, jag och min lillebror är alla tre döpta i den. Det känns fint att kunna använda klänningen till en ny generation, och extra fint eftersom det är just min mormor som Amelie fått sitt andranamn från. Aina.
Dopskålen har också jag och mina två bröder blivit döpta i, och dessutom alla tre brorsbarnen.
Färgtemat för dopet blev mintgrönt och ljusrosa.
Ett par dagar före dopet insåg vi att vi blir rätt många personer och att vi inte har någon finservis att duka med. Vi har liksom aldrig behövt någon sådan tidigare. Då ryckte svärmor in och lånade ut två av sina serviser. ❤ Vi dukade ett bord i uterummet och ett bord i vardagsrummet och vips hade alla gäster stjärterum.
Kakbordet dignade av godsaker!
Pyntet bestod av bokstavsballonger och pompoms.
På dopbordet hade vi en bukett med rosor, anemoner och eukalyptus och på kaffeborden hade vi lite mindre, matchande buketter.
Tänk vad lite färska blommor kan pigga upp!
Allting gick verkligen smidigt, och kanske var det för att vi hade dopet hemma som det blev så bra. Inga rutiner behövde brytas, utan dottern fick ta sin tretimmarslur ute i vagnen som vanligt och sedan amma i lugn och ro när hon vaknat, innan det var dags att byta om till dopklänningen. För henne var det bara en helt vanlig dag, med lite konstigare kläder än vanligt och lite fler människor i huset än vanligt.
Världens finaste faddrar fick hon dessutom. ❤ Dopdagen blev verkligen ett minne för livet. Ja, kanske inte för barnet som inte lär minnas så mycket av det hela, men för alla oss andra. Inte minst tack vare alla de fina bilderna som min lillebror tog! De åker raka vägen in i Amelies första fotoalbum.
Höjdpunkten var utan tvekan när Cicci sjöng Sareks Lilla barn – en visa som sambon och jag gråter ikapp till varje gång vi hör den eftersom texten är som klippt och skuren för vår lilla sjusovare till knodd. Den kommer för alltid att vara Amelies sång.
Lilla barn, du sover och drömmer så lugnt
Lutad mot kudden så andas du tungt
Jag doftar på renhet och mjukaste hud
Då rör du dig sömnigt, med små söta ljud
Lutad mot kudden så andas du tungt
Jag doftar på renhet och mjukaste hud
Då rör du dig sömnigt, med små söta ljud
Lilla du, det regnar och natten är mörk
Vinden drar hårt i aspar och björk
Men du slumrar, som sömnmedel över dig strötts
Som du gjort sedan dagen du fötts
Vinden drar hårt i aspar och björk
Men du slumrar, som sömnmedel över dig strötts
Som du gjort sedan dagen du fötts
Lilla vän, du är pappa och mamma i ett
Men självklart så har du ditt helt egna sätt
Du har älskats sen dagen du las mot mitt bröst
Och jag gav dig ditt livs första tröst
Men självklart så har du ditt helt egna sätt
Du har älskats sen dagen du las mot mitt bröst
Och jag gav dig ditt livs första tröst
Lilla knodd, jag är trött men lycklig ändå
Ibland frestar barngråt om nätterna på
Och somliga dagar kan va upp och ner
Men glöms bort när du sen mot mig ler
Ibland frestar barngråt om nätterna på
Och somliga dagar kan va upp och ner
Men glöms bort när du sen mot mig ler
Lilla gull, fast du rest bort till drömmarnas land
Så har du mitt hjärta i din lilla hand
Du gnäller och jag lägger mig hos dig en stund
Och då somnar jag själv efter någon sekund
Så har du mitt hjärta i din lilla hand
Du gnäller och jag lägger mig hos dig en stund
Och då somnar jag själv efter någon sekund
Lilla barn, du sover och drömmer så lugnt
Lutad mot kudden så andas du tungt
Jag doftar på renhet och mjukaste hud
Och då rör du dig sömnigt, med små söta ljud
Lutad mot kudden så andas du tungt
Jag doftar på renhet och mjukaste hud
Och då rör du dig sömnigt, med små söta ljud
Lilla du, det regnar och natten är mörk
Vinden drar hårt i aspar och björk
Men du slumrar, som sömnmedel över dig strötts
Som du gjort sedan dagen du fötts
Vinden drar hårt i aspar och björk
Men du slumrar, som sömnmedel över dig strötts
Som du gjort sedan dagen du fötts
