Det faderlösa barnet

15 kommentar(er)
  
Den tjugosjunde december hade jag tid till rådgivningen för en veckokontroll. Eftersom det här var i mellandagarna var min egna hälsovårdare ledig, och jag hade därmed tid till hennes kollega. Under besöket berättade hälsovårdaren att hon kikat igenom alla våra papper och i den vevan upptäckt att vi inte gjort något faderskapserkännande. I och med att sambon och jag är ogifta behövde vi ju skriva under dokument på att det är han som är pappa till barnet, och det här är något som är aningen enklare att göra under graviditeten än när barnet är fött (tips till er som är gravida just nu!). På något vänster hade det här glömts bort för oss fram till dagen före BF.
 
Vi bokade in en ny tid till rådgivningen redan till nästa dag för att sambon skulle kunna komma med och skriva under faderskapspappren. Nå, problemet var ju bara att följande dag när hälsovårdaren satt där i sitt mottagningsrum och väntade på oss så dök vi aldrig upp... för då var vi på BB och myste med vår baby som redan var född. 😅 Det hade vi inte riktigt räknat med.
 
Barnet och den ännu inte fastställde fadern.
 
Ännu idag är det arma barnet alltså faderlöst. Häromveckan fick vi kallelse till barnatillsyningsmannen för att fastställa faderskapet och vårdnaden om barnet, och igår packade vi in oss i bilen och begav oss iväg till socialen alla tre. Det känns ju onekligen lite löjligt med alla dessa papper som ska skrivas under om rättigheter, skyldigheter och samtycke till eventuella DNA-utredningar – ja, till och med varsin beskrivning av vårt förhållande skulle klämmas in. Samtidigt tycker jag att det är lite underligt att det bara är ogifta par som behöver utreda faderskapet. Är man gift är det liksom givet att det är partnern som är far till barnet?  
 
Nåväl, nu får vi bara vänta på domen från magistraten och sedan är barnet förhoppningsvis inte faderlöst längre. 😉
#1 - Christina

Ja det där är ju lite märkligt. Vi ska försöka få till stånd att han kommer med till hvc vid något besök nu snart, men det är inte så lätt med alla våra jobbtider. Nå, förhoppningsvis blir de snart av. 😊

Svar: Ja, det ska ni absolut försöka göra! Det blir så mycket krångligare när man ska iväg någonstans och passa viktiga tider med ett litet spädbarn.
TIDSTJUVEN

#2 - Emma

Ja hjälp! Känd mi som en förbrytare tå vi bleiv inkalla einskilt på "förhör" back in 2010.. 😏 "var befann du dig vid den tiden?..."

Svar: Jamen precis! Känns verkligen som man ha gjort na olagligt... :D
TIDSTJUVEN

#3 - Joanna-livet med psykisk ohälsa

Ja det är verkligen en konstig regel.

Svar: Ja! Och ålderdomligt att man särskiljer gifta och ogifta par på det viset.
TIDSTJUVEN

#4 - hanna, förbanna 2.0

tycker också det där är så underligt och gammaldags om inte något annat. Sist "erkände" Sami sitt faderskap innan bebisen var född, nu har vi ju gift oss emellan så då är han automatiskt pappa till barnet vi väntar?

Svar: ...och ni fick därmed tio papper mindre att skriva under. :D Gammaldags var ordet, men ändå typiskt Finland att klämma in så mycket pappersarbete som möjligt. I vårt fall hade det nästan känts mer relevant med en moderskapsutredning än en faderskapsutredning. Barnet är sin far upp i dagen, medan likheterna med mig inte direkt syns. Plockade de faktiskt ut henne ur mig på andra sidan skynket eller borde detta också utredas? ;)
TIDSTJUVEN

#5 - Ingela

Nådens år 1962 vår byråkratin likadan. Tjänstemannen som hanterade mitt ärende hade av någon anledning glömt att skicka pappren vidare, så än i dag har jag ingen biologisk far antecknad i registren trots att han i tidens godkände faderskapet. Det uppdagades inte förrän min biologiska farmor dog och har betytt är jag varken fått ärva henne eller min biologiske far.

Svar: Nämen va! Och att ingen upptäckte missen förrän det blev fråga om arvsrätt!? Helt otroligt att det faktiskt kan gå till så här, bara för att föräldrarna inte är gifta.
TIDSTJUVEN

#6 - Christina

Ha! Och ni är båda finsk. Glömde det mästa av papperskriget men i nått skede ringde barnskyddet till min hälsovårdare för att kolla vad jag är för en tant som har ingen finsk pass😉 Det tog flera månader innan vår pojke hade en godkänd pappa, ett modersmål och två medborgerskap!

Svar: Oj oj, då allting ska göras så invecklat som det bara går i Finland. Skönt att ni fick ordnat det till slut med medborgarskapen och allt det andra. Jag kan tänka mig att den som hade hand om ert ärende blev förvirrad. ;)
TIDSTJUVEN

#7 - Josefin

För nio år sen kunde man ännu inte fastställa faderskapet innan barnet var förr så vi fick också bege oss till magistratet. I och med att vi flyttade ihop först veckan efter att ungen blev till så var det fem före att vi hamnat på enskilda intervjuer(!) men eftersom vi var förlovade så räckte det med det ena besöket bara. Inte föe att förlovning ska ha någon betydelse rent juridiskt, men det hjälpte för att övertyga dem. Kändes så knäppt att vara där för jag visste ju till 100% vem pappan var!

#8 - Ida-Marie

Tycker faktiskt det här är så mystiskt, vad har ett äktenskap att göra med vem som är fader eller inte. vi lever ju på 2019 :')

#9 - Malin

Jag tycker det skulle kännas så ovärdigt att behöva gå igenom den där byråkratin så därför ville jag gifta mig först.
Det är otroligt gammalmodigt med erkännande, tycker jag med, men samtidigt förstår man ju nog att det är för barnets rättigheter det görs. Men processen borde göras smidigare i alla fall. Och lite värdigare. Eller så kanske kunde samboskapet få högre status? I alla fall om man varit det länge.

#10 - Anonym

Och då har de nyligen förnyat lagen som gäller faderskap så att det skulle bli lättare. Jag trodde att man inte behövde svara på så mycket frågor längre? I alla fall, det var faderskapsförhören som gjorde att mina föräldrar bestämde sig för att gifta sig efter att jag var född i tiderna!

#11 - Julia

Vi ska godkänna faderskapet på rådgivningen nu i v 32, riktigt skönt att vår BM varit så noggrann med det nu när jag läser ditt inlägg!

Brukar dock skämta med sambon för att få igenom min vilja att han måste göra som jag säger ”annars kommer jag inte godkänna faderskapet” haha! Skämt åsido, tycker verkligen det är uråldrigt att endast ogifta par måste göra det!

#12 - Jessica Högberg

Oj, låter som du beskriver något från Hedenhös tid... Håller tummar och tår=))

#13 - V

Har ni funderat på ungefär ni tänker gifta er? Bara nyfiken. =)

#14 - När Annie fotograferar på Gotland

Haha ja, visst är det skumt? I Sverige kan man enbart, beroende på kommunen man bor i, fastställa/bekräfta faderskap innan födelsen. I de flesta måste man åka till socialen efter att barnet är fött. Tycker att det är himla skumt men jag antar att det är för barnets bästa :-P

#15 - ellenlundis

Hoppas att det löser sig. :)