Vecka 36 i ett fruset vinterlandskap
Jag har alltid tyckt att gravida kvinnor är väldigt vackra. Det är någonting så starkt i att bära ett barn inom sig i nio månader. Som en urkraft som återspeglas i hela ens väsen.
...sedan blev jag själv gravid och jag insåg att man snarare bara känner sig klumpig, svullen och obekväm i sin egen kropp när man odlar ett barn inom sig. 😂 "Vacker" finns då rakt inte med på listan över adjektiv som man beskriver sig själv med. Den där urkraften har jag inte sett skymten av och något gravidglow har sannerligen inte hittat hem till mig. Men i lördags fick jag ändå känna mig fin för en stund.
Jag har länge tänkt att det vore roligt att ta lite "ordentliga" bilder som minne av graviditeten och de här sista veckorna verkar ju swischa förbi i en rasande fart så det är väl bäst att passa på innan Gäddan plötsligt får för sig att komma ut. I lördags när solen gick upp och frosten gnistrade på marken drog jag därmed på mig något annat än de randiga stödstrumporna och de urtvättade gamla gymnastikbyxorna och så fick sambon ta paus i jobbet och följa med ut på åkern som fotograf.
Kylan bet i kinderna, men jag kände mig som en isprinsessa i vinterlandskapet. Sambon wow:ade och gjorde små ivriga utrop för varje bild han tog och i den stunden hade han garanterat fått mig att känna mig fin fast jag varit klädd i en potatissäck. ❤
Hela den spontana lilla fotosessionen blev ett så mysigt och personligt minne från graviditeten.
Nu har den första veckan av mammaledigheten redan passerat och jag känner att jag börjar ha landat i det hemma-liv som är min nya vardag – idag har jag faktiskt inte ägnat jobbet en endaste tanke på hela dagen! Däremot vaknar jag fortfarande väldigt tidigt på morgnarna – runt sjutiden – så den senaste veckan har jag passat på att fylla dagarna med lagom mycket program så länge energin finns.
Vi är nu inne på vecka 36 (35+3) med bara 31 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum. Trots att barnrummet står färdiginrett, babykläderna är sorterade och invikta i skåpet och alla babysaker är införskaffade så är det ändå svårt att greppa att om bara en månad kan vår lilla familj vara en person rikare. ❤ Jag förvånas varje dag över hur snabbt den här graviditeten har gått.
Nästa vecka har vi tid för det tredje och sista ultraljudet, så då får vi veta om Gäddan ligger i sätesläge eller har vänt sig med huvudet neråt. Vi hoppas förstås på det sistnämnda.
