Mammaledig!
Så var dagen plötsligt kommen.
Min sista dag på jobbet.
Imorgon tar moderskapsledigheten över, och istället för att stiga upp strax efter sju för att äta frukost, se över dagens lektionsplaner och köra en halvtimme till jobbet så ska jag... ja, vad ska jag ens göra egentligen? Sova länge tänkte jag i alla fall börja min mammaledighet med (med risk för att det inte går så bra, för igår när jag också hade haft möjlighet att sova länge steg jag ändå upp före åtta och var pigg). Längre än så har jag inte kommit i mina planer.
Det blev en väldigt känslofylld sista dag, med många tårar från både eleverna och undertecknad. Jag tror att alla lärare – oavsett hur många år man jobbat inom branschen – kan komma ihåg sin första egna klass. Det är alldeles säkert något speciellt med den där första klassen som man har ansvar för. Varje elev får en särskild plats i ens hjärta. Och extra speciellt tror jag det blir när man är just de elevernas första lärare i Finland. Då får man en särskild plats också i deras hjärtan och blir utöver en lärare även en trygghet i allt det där nya och okända.
Jag tvivlar inte en sekund på att min vikarie kommer göra ett jättebra arbete, men det kommer garanterat ta ett tag för mig att släppa tankarna på jobbet och bara landa i hemma-livet istället. Byta från jobbidentiteten till mammaidentiteten och hitta nya rutiner. Men jag antar att det är sådant som får ta den tid det tar.