Hösttröttheten

Sakta men säkert smyger den sig på... hösttröttheten. I början av förra veckan drog jag på mig en dunderförkylning, och sedan dess har jag varit så hiskeligt trött mest hela tiden. Jobbar jag morgonskift somnar jag när jag kommer hem från jobbet och jobbar jag kvällsskift skulle jag kunna sova hela förmiddagen om jag bara fick.

 

Varje höst är det likadant. I takt med att mörkret smyger sig på försöker jag mota hösttröttheten i grind genom att äta lite hälsosammare, bunkra upp med vitaminer, motionera mera och fokusera på roliga saker. Men varje år misslyckas jag. Det där med att vara hiskeligt trött och lite nere på hösten har blivit en vana och det är svårt att ta sig ur invanda mönster. Jag har så mycket att glädjas åt just nu – huset som snart är klart, ett förlängt jobbkontrakt och massor av roligheter som händer i vänskapskretsen – men ändå är det något som skaver och ändå känner jag mig trött mest hela tiden. 

 

Den här veckan ska jag till Helsingfors i ett par dagar, och kanske är det just det där med att komma bort i ett par dagar och göra någonting helt annat som behövs för att få lite energi tillbaka. Hoppas!