Underhållning eller förnedring?
En hel grupp med överförfriskade förstaårselever står på en gräsmatta i septemberskymningen. De är upplysta av typ trettio mobilers lampor och uppmanas med megafon att klä av sig så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt för att bilda längsta möjliga klädstreck på marken. Samtidigt ropar de ivriga åskådarna "visa pattarna!" i kör, likt Nadjas storebrorsor i Bert-filmerna. Musiken spelar och ungdomarna klär av sig det ena plagget efter det andra samtidigt som de dansar en sensuell dans i hopp om att samla fler poäng från punkthållarna. Några klär av sig allt innan tiden är ute, andra står lite förlegna längre bak eftersom de fortfarande har t-shirten på. En flicka har svårt att hitta sin BH när det är dags att klä på sig igen och hennes lite nyktrare kompis hjälper henne. Publiken hånar dem som inte klär av sig och skrattar rått åt dem som gör det.
I mina ögon är situationen ovan fel på så otroligt många vis. Men den är verklighet. Vart tog respekten och människovärdet vägen kan man då fråga sig. Är det inte så att en gulisintagning, det vill säga förstaårselevernas invigningsrit, ska vara rolig och inte kränkande? Man kan sannerligen fråga sig var det roliga ligger i en sådan programpunkt som klädstrecket. I måndags tog jag en sväng via klädstrecket efter vår egen programpunkt på kvällskvisten och åskådade ovanstående scenario tillsammans med en klasskompis. Och jag häpnade och ryste av obehag. Jag kan inte ens skylla på att jag blivit gammal, för hälften av de som satt i publiken (och det var många må ni tro!) under den där programpunkten på gulisintagningen var flera år äldre än mig. Men ålder betyder inte nödvändigtvis förstånd. Alla hade mobilerna i högsta hugg, och jag vill inte ens veta hur många nakna rumpor och fulla förstaårselever som finns bevarade i cyberspace efter en gulisintagning...
Att vara bekväm i sin kropp och stolt över den man är, det är något som jag verkligen förespråkar. Men man blir sannerligen inte bekväm i sin kropp genom att bli hetsad till att klä av sig naken framför publik! När jag diskuterade det här med en kompis igår berättade hon att hennes klass var gulisar förra året och då bestämde de gemensamt att ingen skulle klä av sig allt, hur mycket folk än hetsade på. Så de bildade ett långt klädstreck av alla ytterkläder, byxor och tröjor och när visselpipan ljöd stod de på rad med underkläder och toppar på. De fick inte full poäng för sin prestation, men de hade värdigheten i behåll när de samlade ihop sina ytterkläder. Och är det inte det som är viktigast?
Hur kommer det sig att det här är en programpunkt som får återkomma år efter år, utan att någon reagerar? Man schemalägger den så sent som möjligt under gulisintagningarna så att det ska hinna bli lite mörkare utomhus, men också så att gulisarna ska hinna få lite alkohol i blodomloppet och släppa sina hämningar. Så att de äldre studerandena ska få se lite hud. Märker ni hur sjukt det låter? Man kan inte motivera en sådan här programpunkt med att man själv blev utsatt för den när man var förstaårselev eller med det löjliga argumentet "det hör till", så jag undrar verkligen var man egentligen ser det roliga i den. Är det nakenheten som är rolig? Är det förödmjukelsen? Är det respektlösheten? Själv har jag ingen aning.
