Fyndjakt och en försvunnen katt

 
Juthbackamarknaden i Nykarleby var det lika trevligt som det brukar vara. Kameran som jag tagit med mig begravdes snabbt under loppisfynd i ryggsäcken och glömdes sedan bort, vilket resulterade i ytterst få bilder från eftermiddagen och kvällen. Mamma och jag vandrade runt på marknadsområdet i sisådär 6 (!) fina timmar. Jag fyndade en snygg kappsäck som snabbt blev fylld av andra prylar. Kvällen bjöd således på både ben- och armträning när kappsäcken skulle kånkas på samtidigt som vi gick runt och spanade efter fler fynd.
 
 
Det fanns verkligen allt mellan himmel och jord på marknaden i år. Mest av allt fanns det överprissatt porslin förstås, men rotade man lite kunde man hitta många häftiga grejer att titta på eller köpa. 
 
 
Men oj oj, vet ni. Ibland får man nog känna sig sjåpig. Sambon är borta hela dagen idag och själv kom jag hem först elvatiden ikväll efter marknadsbesöket. Sputnik hade varit utomhus under tiden som jag varit borta. Han brukar gå på skogsäventyr på eftermiddagarna, men kommer alltid in till natten. När jag kom hem ikväll och ropade på honom kom han däremot inte skuttade från skogen som han brukar. Det var bara grannkatten, alltså Sputniks bästis, som kom lunkande mot mig utan honom. Jag fick en så olustig känsla i magen.
 
Ni vet när man känner på sig att något hemskt har hänt? Den känslan fick jag ikväll! Efter att ha packat upp mina loppisfynd drog jag således på mig första bästa varma kläder och begav mig ut för att leta efter Sputnik. Grannarna måste ha trott att jag var tokig som gick runt i en lila onepiece, en tjock vinterhalsduk och tunna sommarskor samtidigt som jag ropade på en katt. I tjugo minuter vandrade jag runt på vägarna och ropade och lockade. Grannkatten gick en bit framför mig hela tiden och nosade i dikesrenarna för att sedan vända sig om och jama mot mig varje gång hon hittade något. Ni kan tro att jag fick hjärtstillestånd varje gång jag gick för att kika i dikesrenen. Som tur fanns det aldrig något annat än tomma cigarettpaket och urdruckna kaffemuggar där.
 
Motvilligt fick jag besluta mig för att gå tillbaka in i värmen - utan Sputnik. När jag satte nyckeln i låset och skulle gå in i lägenheten såg jag i ögonvrån att något rörde sig på gårdsplanen. En mycket välbekant gulvit katt vid namn Sputnik kom lugnt spatserande över gården samtidigt som han förstrött gav mig en blick som sade något i stil med "Ropade du på mig?" sådär lagom nonchalant. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Den fjantiga lilla katten. Den underbara lilla fjantkatten som skrämde sin sjåpiga matte helt i onödan ikväll. Ibland är det tur att magkänslan har fel.
 
Slutet gott, allting gott. ♥
#1 - Henrietta

Vad tur att allt gick bra med honom till slut! Vet känslan av oro när katterna springer iväg i flera dagar ibland...! Och kul med loppisfynd ju! Själv brukar jag nästan aldrig hitta något :/

Svar: Verkligen! Katterna blir ju lite som familjemedlemmar, så när de är borta känns det i hjärtat. Jag var egentligen inte på jakt efter någonting speciellt på marknaden den här gången. Tror att det är det som är tricket för att man ska fynda massor. ;)
TIDSTJUVEN

#2 - Linda

Oj gick ni 6 tiimar på marknan? Wow, he va int dålit! :D Alltså känslon tå kisson e bort e nou hemsk :(( Men tur att Sputnik döik åpp igen :) ♥

Svar: Tydligen jåor vi he! Kom tid 16 å fåor heim baket 22. Å tå hinda vi entå knappt si allt. :D Ja fy, men som tur va Sputnik int bort på riktigt den här gangon. ♥
TIDSTJUVEN

#3 - Tina

Sjendär så ijen hede, tå ja hämta ny kattin förra ååri så la ja fan på at ja ska altjemt ha in an på nattin å locka på an altjemt fyri ja fåo å såva å va svin nålo åm ja it fick in an haha men järett så ere nåo ba okej han får va ut tå fö han har så egen viljo så spelar it na roll va ja ska jö :D men e liti extra mån om an fö he fjääl gul kattin ja har, tri fösta så ha fåått dåli öde i ung ålder så veijt it åm he na me dehä gul kattan at di råkar illa ut...elä har annos dåli tr
afikvett..å he måst va en gul katt fö ti e nåo nalejs speciell å så grann :D

Svar: Nämen oj, va ledsamt att do ha mista tri gula kattor. :( Hoppas verkligen att han do har no får ett langt å lyckligt liv! Ja håller verkligen med de om att he e na speciellt me gula kattor, så ja förstår att do vill ha en sån. Vi bor i ett industriområd, så ja e så rädd att Sputnik ska hamn under en lastbil tå int an har förstånd att ga undan... Trafikvetti e int i skick.
TIDSTJUVEN

#4 - Viktoria

En gång var en av våra katter borta i tre dagar eller något. Men som tur kom han hem igen sedan!

Svar: Då var du säkert hemskt orolig! Men vilken tur att han kom hem igen efter några dagar. Vet vet vilka äventyr han hade varit ute på.
TIDSTJUVEN

#5 - Emma Engström - Skönhetsbloggare hos Beautyboulevard

Vilken tur att du hittade Sputnik, kan nästan förstå paniken! :o

#6 - Pernilla

Jag känner igen det där med hur det är att oroa sig för att katten är borta. Ibland får dom bara för sig något och bestämmer sig för att vara borta i flera dagar, till och med våra föräldrars kastrerade katt kan ibland bestämma sig för att försvinna någonstans. Speciellt på nyårsafton är man orolig ifall den har varit ute att den har dött av skräck eller någonting när den inte syns till på hela dagen. Försöker att alltid hålla den inne då, men det är ju inte så lätt när ers majestät jamar och berättar att han SKA UT NU! :D

#7 - Marias Memoarer

Så skönt att allt var ok med kissen <3 Ja det fanns hur mycket härligt som helst på Juthbacka i år, jag knäppte ganska många foton på allt möjligt fint jag fick syn på :) En del av bilderna finns nu på bloggen!