Allt eller inget

 
I april bestämde jag mig för att träna upp min kondition. Jag skulle lära mig att springa 10 km. För något år sedan kunde jag springa 5 km utan att dö på kuppen, men den senaste tiden har min kondition legat i botten. En hurtig promenad har gjort att jag flåsat värre än en stressad mops och att jag skulle springa 10 km har varit ungefär lika troligt som att grisar skulle börja flyga eller Donald Trump plötsligt skulle visa sig vara feminist. Men i april hade jag bestämt att det var dags för förändring, så jag laddade ner SportsTracker-appen, hittade ett bra träningsprogram att följa, snörade på mig löpskorna och begav mig ut på vägarna. Och bra gick det. Så pass bra att jag inte nöjde mig med de där 24 minuterna som man egentligen skulle springa den första dagen, utan fortsatte min promenad/löprunda i en timme. Saldot blev 8 kilometer, och jag var väldigt nöjd. 
 
Sedan kom dag två. Och dag tre... 
 
Och jag hade sådan träningsvärk i benen att jag knappt kunde ta mig upp ur en stol. 🙈 När träningsvärken till slut gav med sig hade jag glömt bort (eller förträngt) att jag skulle träna upp konditionen. Så nu sitter jag här, 6 veckor senare med om möjligt ännu sämre kondition än i våras. 
 
 
Imorgon ska vi delta i Nice Run från jobbet. Nice Run är ett 5 km långt motionslopp för kvinnor. Om ni befinner er i Jakobstad imorgon kommer ni känna igen mig som den där snigeln som kryper runt hela banan och någon sedan måste släpa de sista metrarna över mållinjen för att jag alls ska få den utlovade picknicken. Nämnde jag att jag dessutom kommer ha tre stycken vaknätter i bagaget imorgon? Jag kommer alltså att vara en zombielik snigel som inte fått någon nattsömn på tre dygn och totalt saknar kondition. Det är helt enkelt upplagt för succé... 😂
 
Heja heja, friskt humör. Vi ses i Jeppis!
#1 - ellenlundis

Hur gick det med träningen? ;)