I flera dagar har väderprognoserna utlovat regn och plusgrader till idag. Efter ett par dagar med ordentliga minusgrader (närmare -25) och snö är det inte svårt att räkna ut vad som kommer på köpet när vädret växlar så snabbt till plusgrader. Blixthalka. Man tycker ju därmed att Destia kunde ha varit lite förutseende och gjort vägarna körbara redan från morgonen när folk ska till jobb och skolor. Att de skulle ha sandat under natten. Eller att de åtminstone skulle ha ryckt ut och åtgärdat problemet när larmen om de glashala vägarna började trilla in. Men icke då.
Strax före sju imorse när jag begav mig till jobbet var hela Pensalavägen och Jeppovägen en livsfarlig isbana. Det var glashalt och något sandkorn syntes inte så långt ögat kunde nå! Eftersom vägen dessutom är kurvig och lutar på vissa ställen fick man verkligen hålla tungan rätt i mun för att inte glida ner i diket. Den sträcka som vanligen brukar ta tio minuter att köra tog idag trettio.
Det är inte bara i Pensala som vägskötseln är under all kritik. Läget är likadant i Vörå, Maxmo, Munsala och garanterat en hel drös med andra mindre orter runtom i Österbotten. Idag hamnade både en tom skolbuss och en skolskjuts full av elever i diket i Pensala och likaså hamnade en skolbuss med elever i diket i Bertby. Och i Maxmo fick eleverna stanna hemma från skolan eftersom busschauffören klokt nog inte ville ge sig ut på den livsfarliga vägen med barn som passagerare före vägen blev sandad. Sandbilen dök inte upp på hela dagen.
Förra året var sambon med om
en frontalkrock på Jeppovägen på grund av halkan. Den mötande bilen fick sladd och kom över i fel körfält och de smällde rakt in i varandra. Båda bilarna blev till skrot, men chaufförerna klarade sig till all lycka med lindriga skador. Otaliga liknande olyckor har hänt runtom i Österbotten, och det skrämmande är att de här olyckorna kunde förebyggas med hjälp av en fungerande vägskötsel. Hur långt ska det egentligen behöva gå innan någonting görs? Med sådant här väglag kör inte ens den skickligaste chauffören säkert.
Hur ska man kunna bo och leva på landsbygden när något så grundläggande som vägunderhållet inte fungerar på de statliga vägarna här i trakterna? Är våra liv inte lika mycket värda som de som bor inom ring tre?
Det är bedrövligt. Ledsamt och bedrövligt.