Ett fenomen som har spårat ur
En inte så värst läskig clown.
Låt oss prata om clownkaoset som sprider sig i världen. Det hela började med rapporter om att personer utklädda till clowner satte skräck i hela städer i USA. Skräckclownerna sades springa runt med knivar och kedjor och försökte locka med sig små barn in i skogen. Det låter som en skräckfilm, eller hur? Nästan mer som en vandringssägen än verklighet? Så småningom spred sig clownhysterin och nu fylls plötsligt nyhetsflödena med rapporter om skrämmande clowner som rört sig på olika orter här i Österbotten också. Jag läste nyss att det under gårkvällen kommit in nya rapporter till polisen om clownupptåg i både Kristinestad och Karleby.
Personligen tror jag att det här fenomenet kanske hade fått ett slut redan ifall det inte fått så otroligt mycket uppmärksamhet i media. Hela internet svämmar över av dramatiska clownrapporter! Varje artikel illustreras dessutom av läskigast möjliga bilder och diverse paralleller till skräckfilmer. Jag förstår att de här skrämmande clownerna har blivit en trend och att det säkert är något som en del ungdomar kanske tycker att är en rolig grej. Men det är ett skämt som totalt har spårat ur. Det är olagligt och det är inte det minsta roligt. Många människor, speciellt barn, blir rädda för att gå ut och polisresurser används i onödan.
Hur tänker egentligen de människor som faktiskt drar på sig en läskig clownmask och beger sig ut i höstmörkret med syfte att skrämma slag på andra människor? Är det anonymiteten som lockar dem? Är det spänningen? Är det för att hela grejen har blivit så stor i media?
