Loppisrace och getkärlek i Monå
Söndagen bjöd på årets första loppisrace för min del. Mamma kom och plockade upp mig på förmiddagen och så hämtade vi Sara och Mimmi och styrde kosan mot Monå. Jag älskar det faktum att min mamma har blivit gängets sidekick på loppisrace. Hon har fått agera hedersmedlem och chaufför otaliga gånger, och lika roligt har vi varendaste gång (fast ja, inget loppisrace kommer någonsin att kunna mäta sig med Jeppo 2014 förstås).
Det här var första gången som Monå ordnade loppisrace, så det var spännande att se vad byn hade att bjuda på. Några stora fynd hittade ingen av oss, men däremot höll jag på att smälla av när det fanns getter vid en av gårdarna som deltog i racet. Alltså åååh. <3 Där hade jag kunnat stanna hela dagen.
Bebisgetterna var sötast förstås, men Mamma Get envisades med att blockerna linsen varje gång jag försökte få en bild på småttingarna. Jag har blivit så otroligt kär i getter på grund av (eller tack vare?) Helen Torsgårdens vloggar. Hennes getter är ju så otroligt gulliga när de skuttar runt, gör tokiga volter och klättrar överallt. Är alla getter på riktigt sådär charmiga?
Såna här gullisar får gärna flytta in hos mig vilken dag som helst. Ett par alpackor, några får och två getter - ja tack. Snart får jag visst öppna en hel djurpark. ;)