Herakles - ett spex utan dess like
Sorlet i folksamlingen lade sig snabbt när regissören ställde sig i trappuppgången i Skafferiet at Ritz, höjde sitt champagneglas och inledde kvällen med några väl valda ord. Det var tisdag kväll den fjortonde april och dags för premiären av Wasaspexets uppsättning Herakles. Ett jubileumsspex. Det femtonde i ordningen.
Efter välkomsttal och champagneskålar förflyttade sig publiken in i salongen. Bandet spelade musik som vittnade om att man nu befann sig i antikens Grekland och när skådespelarna äntrade scenen insåg alla snabbt att kvällen skulle bjuda på en föreställning utan dess like.
I årets spex är det gudarna Zeus och Poseidon som bestämmer sig för att arrangera en tvekamp mellan sina söner, halvgudarna Herakles och Theseus. Det blir en rafflande kamp och intrigerna är många.
Ett spex är nästan som en teateruppsättning, fast ändå inte. Det är nästan som en revy, fast ändå inte. Ett spex är liksom en helt egen grej, utan någon egentlig motsvarighet. Det är skrivet och producerat av studerande, innehåller en hel massa insiderhumor från både studiemiljön och Svenskfinland, många klockrena sånger och idel snygga dansuppvisningar. Det följer ett manus, men är ändå öppet för improvisation.
Ett spex är nämligen interaktivt, och publiken har stora möjligheter att påverka vilka vändningar det ska ta. Det finns aldrig två föreställningar som är exakt likadana eftersom allt beror på vad publiken ropar. Spexet kan plötsligt gå på tyska, baklänges, på rim eller i slowmotion. Ibland kan man nästan tro att det ska spåra ur helt, men då hoppar skådespelarna tillbaka till det ursprungliga manuset och allt löper ändå på som det ska.
Ett spex kräver, som ni säkert förstår, stor improvisationsförmåga och mod att bjuda på sig själv hos skådespelarna. Detta är något som alla Wasaspexets skådespelare verkligen har i år. Av de spex som jag har åskådat i mina dagar är detta utan tvivel det bästa. Alla skådespelare är otroligt talangfulla och härliga, sångerna är on point och dansarna höjer hela showen till någonting utöver det vanliga.
Det märks att det är spex som krävt mycket slit och engagemang. Herakles är enligt mig ett mycket värdigt jubileumsspex som alla inblandade kan vara genuint stolta över. Jag rekommenderar alla som bara har möjlighet att gå och se det - det spelar ingen roll om ni själva är studerande, pensionärer eller mittemellan. Ni kommer hur som helst inte att ångra er.
Följande föreställningar på Ritz i Vasa är:
Lördagen den 18.4 kl. 17.
Lördagen den 18.4 kl. 17.
Måndagen den 20.4 kl. 18
Tisdagen den 21.4 kl. 18
Biljetter går att boka här.