Ikväll hade vi en sjukt intressant workshop med Optica. Vi lärde oss nämligen att fotografera med skolådor! Nålshålskamera kallas detta påhitt som egentligen är urtypen inom fotografering, och det består helt enkelt av en alldeles ljustät låda som är svartmålad på insidan. Inuti lådan sätter man ett ljuskänsligt fotopapper. Genom ett knappnålsstort hål i lådan släpper man in ljuset under en begränsad tid (och väldigt knixigt är det att få rätt slutartid på bara ett försök!) så att bilden projiceras på fotopappret.
Sedan ska bilden framkallas i ett mörkrum. Ett superbt sådant har vi i Academill. :) I första baljan har man framkallningsvätska och där ska bilden ligga i en minut. Sedan flyttar man den till nästa balja där den ska ligga i stoppbad 30 sekunder så att framkallningsprocessen stoppas innan det är dags för fixeringsbad i en minut. Det är galet häftigt att se bilden växa fram under vattenytan.
Efter att man doppat klart i framkallningskemikalierna som är både hälsovådliga och cancerframkallande får man äntligen tända lampan igen och då ska bilden sköljas. I femton minuter.
Den bild man tillverkat är ett negativ. Det betyder att bilden är både inverterad (färgerna är alltså tvärtom) och spegelvänd. Rätt häftig redan som så! Men för att få en riktig bild måste man framkalla en positiv bild av negativet. Det tar typ en timme eftersom man måste göra hela den där framkallningsprocessen med vätskorna två gånger till. Man placerar negativet mot ett tomt fotopapper, sätter en glasskiva ovanpå och belyser det med en lampa under lagom tid. Hur lång "lagom tid" är måste man ta reda på genom att testa sig fram innan man äntligen kan göra den riktiga framkallningen.
Till sist, efter typ två timmar av blod, svett och tårar, har man sin bild framkallad och klar. En bild som man har fotograferat med en skolåda med ett hål i! Rätt ofattbart. Mer hipster än så här blir det inte.