Jag har bloggat om Ninja otaliga gånger sedan i höstas, men att döma av era frågor är ni många som har missat vad det var som hände med min katt så vi tar det en gång till.
Ninja Excalibur är alltså den gosiga kissemissen som
blev min sambo i Vasa i höstas. Allt var
frid och fröjd (även om hon stundtals
förstörde mina möbler och höll mig vaken hela nätterna med sin
hyperaktivitet och sitt
klösande) ända tills hon
blev sjuk. Samtidigt blev jag själv också sjuk och hösten var därför inte det minsta kul. En liten katt som varken vill äta eller dricka utan ligger alldeles stilla i sin bur hela dagarna samtidigt som man själv inte mår bra är verkligen inte roligt. Jag trodde många gånger att det var ute med henne.
Ninja flyttade hem till byn igen och i takt med att dagarna gick blev Ninja lite piggare till humöret. Men samtidigt blev hennes öga alldels grumligt och grått. Ärligt talat såg det riktigt äckligt ut, och jag besparar er därför bilder, men tack vare mediciner gick svullnaden ner. Det hela slutade med att Ninja förlorade synen på ena ögat, men som tur var så vande hon sig snabbt och blev sitt gamla vanliga hyperaktiva jag.
Hon må ha bara ett öga, men hon lever verkligen upp till sitt namn. Ninja Excalibur är en galen katt som aldrig ger upp och som älskar att klösa sönder tapeter, klättra på folks ben och jaga laserlampor. Hon har energi för hundra och irriterar alla till vansinne, men samtidigt kan man inte låta bli att gilla henne för hon är så otroligt mysig och söt. Den lilla kämpen. ♥