Små glittrande partiklar i ett hav av mörker

Idag kände jag för att matcha naglarna med min sinnesstämning. Efter noga övervägande blev de därför svarta med ett lager skimrande silverglitter på. För det är precis just så som det känns just nu.

 

 

Innan sommarlovet som ligger så oändligt långt borta (trots att det paradoxalt nog bara är fyra ynka veckor bort) kan inledas så ska en hel massa skolarbeten fixas. En hel massa skolarbeten som känns alldeles för övermäktiga och omöjliga att få såväl början början som slut på. Men trots att stress, press och skolångest är allt för påtagliga just nu så finns det ändå så många silvriga ljusglimtar i vardagen att man inte kan ge upp. Det är bara att kämpa på, för någonstans måste det ju ändå finnas en ände på allting.

 

 

Jag har i något skede börjat bita på naglarna igen (fy!) så nagellacket ifråga kanske dessutom tjänar ett syfte utöver det symboliska och estetiska. För man kan ju inte bita på glitternaglar. :)