En kvällspromenad

2 kommentar(er)
Ikväll har jag och Angelina ventilerat lite tankar samtidigt som vi gick på en kvällspromenad som råkade bli en och en halv timme lång. Det var stjärnklart och sådär tyst som det bara är när man bor mitt ute i ingenstans. Bor man mitt ute i ingenstans blir man också tvungen att gå fram och tillbaka till alla tänkbara ändar av byn när det bara finns gatubelysning ett par kilometer åt varje håll. Men det funkar också utmärkt och trötta ben får man ändå. Kvällspromenader mitt ute i ingenstans är bra för både kropp och själ.
#1 - Anonym

Jag tycker det är hur skönt som helst att gå i mörkret. Ögonen vänjer sig så man ändå ser att gå, så belysning är inte ett måste.

#2 - Maria

Anonym: Är man inte mörkrädd så går det utmärkt att promenera utan vägbelysning också. :) Bara man kommer ihåg att använda reflexväst så att eventuella sladdande bildårar helt säkert ser en bara! Man vet aldrig vad som rör sig i trafiken.